Översvämningar, värmeböljor och stormar påverkar människor, byggnader och infrastruktur i allt större utsträckning. Nu lanserar SGBC (Sweden Green Building Council) rapporten Från sårbarhet till motståndskraft – Så klimatanpassar vi den byggda miljön, som beskriver hinder för klimatanpassning och föreslår åtgärder för att stärka motståndskraften i den byggda miljön.
Klimatanpassning har på kort tid blivit en central samhällsfråga. Enligt rapporten rankar 44 procent av svenskarna klimatanpassning som ett av de tre viktigaste hållbarhetsområdena i Sverige.
Klimatförändringarnas effekter märks redan
Rapporten konstaterar att klimatanpassning inte längre kan ses som en fråga för framtiden. Sverige har värmts upp snabbare än det globala genomsnittet och extrem nederbörd blir allt vanligare. Konsekvenserna syns bland annat i form av skador på byggnader, störningar i samhällsviktig infrastruktur, högre försäkringspremier och ökade kostnader för kommuner och fastighetsägare.
Under 2024 rapporterades omkring 19 000 naturrelaterade försäkringsskador i Sverige, med utbetalningar på drygt 1,1 miljarder kronor.
”Klimatanpassning är inte en miljöfråga i marginalen. Det handlar om människors trygghet, fastighetsvärden, försäkringsbarhet och om hur robust vårt samhälle är när klimatet förändras”, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.
Fem hinder för klimatanpassning
I rapporten identifieras fem strukturella hinder som enligt SGBC bromsar arbetet med klimatanpassning:
- Skev ansvarsfördelning
- Osäker finansiering
- Riskbedömningar av olika slag
- Krav som kommer in för sent i processen
- Bristande uppföljning
Förslag till åtgärder
Bland rekommendationerna till staten finns att förtydliga ansvarsfördelningen, skapa långsiktiga finansieringsmodeller och införa statlig medfinansiering för större klimatanpassningsinvesteringar. Rapporten föreslår också gemensamma riktlinjer för klimatscenarier och riskbedömningar samt en nationell uppföljning av genomförda åtgärder.
Till kommuner, beställare och fastighetsägare rekommenderas bland annat att klimatanpassning integreras tidigt i detaljplanearbetet, att krav ställs i markanvisningar och upphandlingar samt att klimatriskbedömningar blir en del av den löpande förvaltningen.
”Det mesta av det som behövs är redan möjligt. Verktygen finns, men de används inte tillräckligt konsekvent. Vi behöver gemensamma och rimliga spelregler för ansvar, finansiering och uppföljning. Vi behöver också säkerställa att klimatkraven faktiskt får genomslag i färdiga projekt. Där kan certifiering och oberoende verifiering spela en viktig roll”, säger Lotta Werner Flyborg.
