Att någon tar ett helhetsgrepp över stadens samlade byggprojekt är avgörande för att minimera störningar och samtidigt hålla projekten i gång. Men i praktiken är det långt ifrån enkelt. Det konstaterar forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny antologi som sammanfattar två omfattande forskningsprojekt.
Vid ombyggnaden av Kungsgatan i Norrköping blev det tydligt hur svårt det är att undvika störningar helt.
– Du kommer aldrig ifrån störningar helt när det gäller byggprojekt i städer. Men vi vill gärna minimera dess påverkan, säger Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet, LiU, som lett arbetet med antologin Den störningsfria staden: En antologi om bygglogistik, stads- och trafikplanering.
I boken delar forskare från LiU, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och forskningsinstitutet Rise med sig av sina erfarenheter från projekten Störningsfri stad och Störningsfri stad 2.0. Fokus har legat på de störningar som uppstår i samband med stadsbyggnation – ett växande problem i takt med ökande urbanisering och investeringar i infrastruktur.
Problemet, enligt forskarna, är bristande samordning.
– Ingen har en överblick över alla samtidiga projekt i en stad. Utan varje projekt är en liten ö och då gör byggbolagen så gott de kan utifrån den lilla ön. Problemet uppstår när du har väldigt många öar jämte varandra med många olika byggbolag, säger Anna Fredriksson.
Detta kan resultera i flera parallella avstängningar och leda till att delar av en stad isoleras. Ett exempel är bygget av Västlänken i Göteborg, där forskarna identifierat ett så kallat ”planeringsgap” — tillgängligheten för invånarna glöms bort på grund av oklara ansvarsområden, bristfällig organisation och övertro på tidplaner. Konsekvensen blir kortsiktiga lösningar där helheten saknas.
– Ta ett megaprojekt som Ostlänken som kommer att pågå länge. Då har alla aktörer en önskan om att ha en fungerande stad samtidigt som de kan ha en effektiv framdrift i sitt projekt. Där kommer det att bli ett antal avvägningar mellan hur mycket avstängningar projektet kan göra och tillgängligheten, säger Anna Fredriksson.
När Ostlänken, den nya järnvägen mellan Järna och Linköping, byggs kommer flera aktörer vara inblandade i utvecklingen av stationsområden i bland annat Linköping, Norrköping och Nyköping.
– Kommunen behöver förstå Trafikverkets planer och Trafikverket måste förstå kommunens planer. Men det svåra är att man från kommunens sida vill passa på att bygga ut områdena runtomkring järnvägsstationen samtidigt då man gärna vill ha bostäder i anslutning till nya järnvägen, säger Anna Fredriksson.
För att förbättra samordningen har forskarna utvecklat avancerade simuleringar och visualiseringar av byggtransporter. På så sätt kan så kallade ”hot spots” — platser extra känsliga för störningar — identifieras och planeras särskilt noggrant.
Nu har forskargruppen inlett nästa steg, Störningsfri stad 3.0, där man bland annat använder en 3D-printad digital tvilling av Norrköping för att planera trafiklösningar under byggperioder. Det ger både invånare och kommunens planerare bättre överblick.
– Kommunikation är en supercentral del för att kunna förmedla till exempel trafikomledningar på ett bra sätt. Men har du inget vettigt att förmedla så spelar det ingen roll hur bra du säger det, säger Anna Fredriksson.
Forskningsprojekten har genomförts i nära samarbete med Norrköpings och Linköpings kommuner.
