Danmarks nya infrastrukturplan, som sträcker sig fram till 2035, omfattar investeringar på över 22 miljarder euro. Det gör satsningen till den största i landets historia. Totalt innehåller planen åtta större tunnelprojekt samt investeringar i både vägar och järnvägar.
Den danska ekonomin, som till stor del påverkas av utvecklingen i omvärlden, har de senaste åren visat starka siffror trots tuffa förhållanden hos viktiga handelspartners som Sverige och särskilt Tyskland. Trots högre räntor och materialpriser har sysselsättningen inom byggbranschen varit stabil – även om fokus tillfälligt har förskjutits från nybyggnation till anläggningsprojekt och underhållsarbete.
Från och med 2025 väntas aktiviteten delvis återvända till nybyggnation. Det sker samtidigt som hushållens konsumtion ökar och exporten – i synnerhet inom läkemedelsindustrin – fortsätter att växa. Den danska regeringens BNP-prognos ligger nära tre procent för både 2024 och 2025.
Danmarks största infrastruktursatsning hittills
Det finns dock tecken på att ekonomin går på högvarv. Enligt Danmarks finans- och strukturplan kommer produktionsgapet att vara positivt åtminstone till 2029, vilket tyder på att ekonomin befinner sig över sin långsiktiga kapacitet.
Trots en arbetslöshet på cirka sex procent enligt arbetskraftsundersökningarna har Danmark haft rekordhög sysselsättning varje kvartal sedan början av 2021. Registerdata visar samtidigt att den faktiska arbetslösheten är betydligt lägre, omkring tre procent – och att arbetsgivare har svårt att rekrytera.
Arbetskraftsbrist styr utvecklingen inom byggsektorn
För byggnadsarbetare är arbetslösheten ännu lägre – cirka två procent. I denna situation är det inte efterfrågan som sätter gränser för produktionen inom byggsektorn, utan tillgången på arbetskraft. En ökad efterfrågan på fem procent kommer inte att ge någon märkbar effekt om arbetskraften saknas.
I stället är det utbudet som styr. Någon större reserv av arbetslösa byggarbetare finns inte att ta av. Tillväxten i sysselsättning de senaste åren har i hög grad varit beroende av utländsk arbetskraft, och det finns i nuläget inget som tyder på att det mönstret kommer att förändras.
Den kommande återhämtningen inom nybyggnation sker alltså på bekostnad av renoverings- och underhållsarbete, inte för att efterfrågan minskar, utan för att kapaciteten inte räcker till båda. Samtidigt är efterfrågan på anläggningsprojekt rekordhög, vilket ytterligare anstränger sektorn.
Det kan framstå som motsägelsefullt eftersom byggbranschen bottnade under 2024, då produktionsvärdet föll till 45 miljarder euro. Det berodde dock på att mer arbetskraft krävdes per producerad enhet i underhållssektorn, jämfört med nybyggnation.
Under 2025 väntas dock en återhämtning, med en tillväxt på 2,4 procent. År 2026 ökar tillväxttakten till 3,3 procent, innan den stabiliseras på 2,4 procent 2027. Under perioden 2024–2027 kommer nybyggnation av bostäder att stå för drygt två femtedelar av den totala tillväxten på 3,7 miljarder euro, motsvarande 3,6 procentenheter. Icke-bostadsbyggande bidrar med 2,3 procentenheter och anläggningsprojekt med 2,4.
Stora satsningar på tunnlar och vägförbindelser
Infrastrukturplanen innehåller satsningar på både nya och befintliga väg- och järnvägsförbindelser. Regeringens mål är att minska trängseln, förbättra trafiksäkerheten, främja hållbarhet och förbättra tillgängligheten i hela landet.
Åtta tunnelprojekt är särskilt utpekade som viktiga delar i strategin. Dessa omfattar bland annat:
– Marselis Boulevard-tunneln i Århus, en två kilometer lång vägtunnel som ska koppla samman motorvägen E45 med Århus hamn. Hamnen är Danmarks största containerhamn, och tunneln syftar till att minska trafikbelastningen och förbättra godstransporterna. Kostnaden beräknas till 365 miljoner euro.
– En tredje Limfjordsförbindelse vid Ålborg, där en fyrfilig motorväg på 20 kilometer ska byggas, inklusive en 600 meter lång sänktunnel under Limfjorden. Projektets totalkostnad beräknas till 940 miljoner euro.
– Förlängning av Nordhavnstunneln i Köpenhamn, där en tunnel på 1,4 kilometer ska byggas som förlängning av den befintliga Nordhavnstunneln. Den är viktig för utvecklingen av Nordhavn och det planerade området Lynetteholm. Tunneln ska gå från Nordhavnsvej till en förlängning av Kattegatvej och förbereds för en eventuell framtida östlig ringled.
Sammantaget omfattar infrastruktursatsningen investeringar på 14,2 miljarder euro i transportinfrastruktur. Regeringen vill genom detta förbättra både framkomlighet och klimatpåverkan, genom att bland annat minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken. Utöver vägar och tunnlar inkluderas även insatser för kollektivtrafik, cykelinfrastruktur, laddstationer och bullerbekämpning.
Källa: Prognosecenteret, Danmark.
