Nytt hopp om viktiga lagändringar kan gynna balkongbranschens tillväxt

I november 2025 lämnade en riksdagsledamot in en motion som behandlar tre kärnfrågor för balkongbranschen. Foto: CA Fastigheter
I november 2025 lämnade en riksdagsledamot in en motion som behandlar tre kärnfrågor för balkongbranschen. Foto: CA Fastigheter

Balkonger är en självklar del av de flesta flerfamiljshus. Samtidigt är det befintliga svenska balkongbeståndet i stort behov av renovering. Reglerna för att få glasa in en balkong är dessutom krångligt och inglasningen kräver i dagsläget bygglov, vilket avskräcker många lägenhetsinnehavare. En behandling av frågan på riksdagsnivå har dock gett nytt hopp om en förenkling av dagens krångliga regelverk.

Text: Annika Wihlborg

Bygglovshanteringen för inglasning av balkonger är ofta utdragen, krånglig och kostsam.

–Dagens regelverk kräver separat bygglov för varje enskild balkong som ska glasas in, vilket i många fall gör en inglasning till en utdragen och kostsam process. Ytterligare en utmaning är att en inglasning av en balkong ofta betraktas som en utökning eller tillbyggnad av den befintliga fastigheten. Den räknas alltså som boyta, trots att en inglasning i själva verket främst utgör ett skydd för väder och vind. Det innebär i sin tur att samtliga boende som vill glasa in sin balkong i exempelvis en bostadsrättsförening inte har möjlighet till det eftersom den tillåtna kvoten för fastighetens bruttoarea i många fall redan är fylld, säger Fredrik Hall Johansson, kanslichef på Balkongföreningen Norden.

En fråga som Balkongföreningen driver är att befintliga balkonger bör besiktigas var femte år. Foto: JM

Slopa kravet på separat bygglov

Avsaknaden av tydliga nationella riktlinjer för hantering av bygglov för inglasning av balkong innebär att regelverket tillämpas på olika sätt i olika kommuner. För lägenhetsinnehavare som vill glasa in sin balkong innebär det att en boende i en kommun beviljas bygglov utan problem, medan en boende med en motsvarande balkong i en annan kommun inte beviljas bygglov för sin tilltänkta inglasning.

–Vi anser att kravet på separat bygglov för balkonginglasning bör slopas. Ytterligare en fråga som vi driver från Balkongföreningens sida är att lägenhetsinnehavare bör vara berättigade till ROT-avdrag för inglasning av sin balkong. I dagsläget inkluderas nämligen inte inglasningen i ROT-avdraget. Det är orättvist att villaägare har rätt att bygga uppemot 50 kvadratmeter på sin tomt utan bygglov, medan lägenhetsinnehavare inte har rätt att genomföra en inglasning utan separat bygglov och med möjlighet till ROT-avdrag, säger Fredrik Hall Johansson.

Bygglovshanteringen för inglasning av balkonger är ofta utdragen, krånglig och kostsam. Foto: Veidekke

Balkonger bör besiktigas var femte år

I november 2025 lämnade en riksdagsledamot in en motion som behandlar dessa tre kärnfrågor för balkongbranschen. Motionen ska tas upp i riksdagen i slutet av januari och kan förhoppningsvis resultera i en utredning och efterföljande lagändringar.

–Det faktum att det är valår i år kan innebära att processen drar ut på tiden, men från Balkongföreningens sida arbetar vi konsekvent vidare med dessa frågor som är avgörande för branschens framtida tillväxt. De politiker vi hittills pratat med är positiva till de föreslagna ändringarna, säger Fredrik Hall Johansson.

Ytterligare en fråga som Balkongföreningen driver är att befintliga balkonger bör besiktigas var femte år. Balkongbesiktningen är eftersatt i många bostadsfastigheter och i dagsläget saknas lagstöd för hur ofta besiktningarna bör ske.

–Det är en viktig förändring eftersom det kontinuerligt sker olyckor med balkonger som går sönder. Ofta avvaktar man med besiktning tills underhållsbehovet är omfattande. Förslitningar i den inre konstruktionen syns inte alltid på ytan men kan i värsta fall innebära en allvarlig säkerhetsrisk, säger Fredrik Hall Johansson.