Branschorganisationen Hissförbundets viktigaste fokusfrågor är säkerhet, tillgänglighet, teknik och kompetensförsörjning. Hissägare har alltid det övergripande ansvaret för hissäkerheten och det finns många aspekter att ta hänsyn till för att främja säkra hissar med god komfort och lång livslängd.
Text: Annika Wihlborg
I juni 2026 lanserade Hissförbundet en reviderad utgåva av handboken ”Att äga en hiss”, som ges ut med Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta som referensgrupp. Handboken vänder sig till fastighetsägare och förvaltare som kommer i kontakt med hissar i sitt arbete. Den samlar matnyttig information och informerar bland annat om vilka regelverk hissägare behöver ta hänsyn till, exempelvis kraven på att dokumentera allt underhåll och de löpande åtgärder som genomförs på en hiss under dess livscykel.
–Målet är att ge fastighetsägare och bostadsrättsföreningar ett praktiskt underlag för att kunna vidta rätt åtgärder så att hissen fungerar väl och är säker att använda. Vi informerar bland annat om vad man bör ha i åtanke vid olika tidpunkter i hissens livscykel, när hissen har använts i 20 till 25 år är det lämpligt att göra en bedömning av hissens status och upprätta en åtgärdsplan. I handboken betonar vi vikten av att fastighetsägaren budgeterar och planerar för modernisering av hissen eftersom det inte ingår i vanlig skötsel och underhåll, säger Sara Berggren, generalsekreterare på Hissförbundet.
Vanligt med missuppfattningar kring hissäkerhetsansvar
En vanlig missuppfattning är att ansvaret för säkerheten ligger hos företaget som sköter drift och underhåll av hissen, eller hos dem som utför den årliga besiktningen. Men Sara Berggren understryker att det inte stämmer. Som fastighetsägare eller styrelse i en BRF kan man aldrig skriva över ansvaret för hissarnas säkerhet på någon annan aktör. Besiktningsföretagens uppgift är att säkerställa att hissen uppfyller de krav som gällde när hissen installerades, vilket innebär att en äldre hiss kan ha allvarliga säkerhetsrisker trots att hissen blivit godkänd i besiktningen. I handboken finns också en checklista på hur hissägare kan öka tillgängligheten på sina hissar. Det är ofta möjligt att öka tillgängligheten även med mindre åtgärder.
–I årets upplaga av handboken informerar vi även om det retroaktiva säkerhetskrav för äldre hissar med farliga innerdörrar som ska vara implementerat senast den 1 oktober 2031. Kravet innebär att fastighetsägare måste installera ett skydd om avståndet mellan korgdörren och schaktdörren är så stort att exempelvis ett barn får plats emellan, en konstruktionstyp som lett till flera allvarliga olyckor, säger Sara Berggren.
Vill återinföra investeringsbidrag för fastighetsägare
I januari 2026 avskaffades investeringsstödet för tillgänglighetsanpassning av hissar. Bidraget på högst 200 000 kronor gav fastighetsägare möjlighet att tillgänglighetsanpassa eller efterinstallera hissar i fastigheter utan hiss. Hissförbundet verkar nu för att stödet ska återinföras.
–Vi har varit i kontakt med flera fastighetsägare som installerat hissar i befintliga byggnader. För många av dem har investeringsstödet varit avgörande för att kunna genomföra installationen. För oss är det här en demokratifråga, samhället ska vara tillgängligt för alla, säger Sara Berggren.
AI underlättar proaktivt underhåll
Teknikutvecklingen i hissbranschen drivs i mångt och mycket av AI som redan används i allt från design och planering till drift och underhåll. AI har bland annat visat sig vara mycket användbart för prediktivt underhåll.
–Stora mängder data samlas kontinuerligt in från hissar och analyseras av AI. Det gör det möjligt att tidigt upptäcka avvikelser och vidta förebyggande åtgärder för att undvika stora och kostsamma driftstopp, säger Sara Berggren.
