Just nu är SISAB i full gång med att utveckla förskolan Humlan i Stockholm. Den cirka 1 000 kvadratmeter stora byggnaden förväntas stå klar i mars 2019 och blir då den första passivhusförskolan i Stockholms stad. Tidigare har SISAB beslutat att alla nya byggnader som bolaget uppför ska certifieras som Miljöbyggnad.
- Humlan sammanfattar dagens moderna krav på hållbarhet, trygghet och effektiv stadsbyggnadsplanering, sammanfattar arkitekten Hilde Rivertz från arkitektbyrån Niras, som ligger bakom förskolan i Årsta.
Humlan är en del av en kraftig expansion inom utbildningsmiljöer. 900 nya skolor och förskolor behöver byggas bara de närmsta åren, enligt SKL. Det innebär högt tryck för arkitektbyrån Niras, som är specialister på just utbildningsmiljöer.
- De flesta uppdragsgivarna nuförtiden vill ha låg energiförbrukning och har höga krav på både material och kvalitet, berättar Hilde, som jobbar med att rita utbildningsmiljöer.
Som passivhus kommer Humlan vara energisnål och det har varit fullt fokus på att alla delar i fastigheten hänger ihop och samspelar för att energiförbrukningen ska bli så låg som möjligt. Allt från fönsterplacering, ljusinsläpp och luftflöde kontrolleras noga.
- Även isoleringen spelar en avgörande roll i ett passivhus och vi föreskrev därför ROCKWOOL REDAir FLEX för fasaden och REDAir Link runt fönster och dörrar.
Humlan exemplifierar förutom passivhustekniken även ett annat byggnadssätt som vi förväntas få se mer av i framtiden, nämligen att bygga förskolor i flera plan. I Sverige är detta ovanligt, men sneglar man mot exempelvis Danmark är det annorlunda.
- Det råder stor platsbrist på förskolor och i städerna är tomterna ofta små. Påbyggnation gör det möjligt att bygga för fler på mindre yta, berättar hon.
För de 108 barnen på Humlan innebär det att det blir mer yta kvar att vara ute och leka på, eftersom gården inte behöver tas i anspråk på samma sätt som om det varit ett plan.
