Förändrade skatter och sänkt ränteavdrag skulle leda till fler lediga bostäder. Det är experter eniga om.
Men hur mycket av bostadsbristen som kan lösas den vägen finns det ingen forskning på.
Regeringen har tagit initiativ till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Enligt Boverkets beräkningar behövs det hisnande 700 000 nya bostäder i Sverige fram till 2025.
Inlåsningseffekterna av reavinstskatten är en av sakerna som ska upp på bordet. Men hur många som skulle välja att flytta om reavinstskatten sänks finns det ingen studie av.
-Det är mer en bedömning. Tittar man på storleken på beloppen förstår man att det har betydelse, säger Bengt Hansson, chefsanalytiker på Boverket.
Gynnad klick
Sänkt skatt skulle gynna dem som redan med dagens skattenivå skulle göra en stor vinst vid en bostadsförsäljning.
-Det är den eviga konflikten mellan fördelning och effektivitet. Men samhällsvinsterna av en sänkt skatt är stora, säger Bengt Hansson.
En sänkning innebär lägre inkomster till staten. Samtidigt ökar inkomsterna om människor som i nuläget inte rör på sig säljer. Matchningen på bostadsmarknaden blir bättre. Forskarna pratar om ett ökat utbud utan ett ökat antal bostäder.
-Vi slipper att bygga lika mycket nya bostäder som vi behöver göra annars, säger Bengt Hansson.
Fastighetsskatt
Det finns inte heller någon studie på i vilken grad fastighetsskatt påverkar utbudet. Men även här är forskarna överens: en skatt ökar rörligheten.
När fastighetsskatten avskaffades applåderades det av husägare.
-Men reformen genomfördes utan att man reflekterade över hur bostadsmarknaden i stort skulle påverkas av att det blev billigare att bo, enligt Stellan Lundström, professor på KTH.
Hyresregleringen är en del av bostadspolitiken som statsminister Stefan Löfven (S) sagt att han inte är beredd att röra, bland annat med motiveringen att hyrorna skulle stiga kraftigt på grund av bostadsbristen.
Enligt en rapport från Boverket leder hyresregleringen till att det fattas 40 000 lägenheter i landet.
(TT)
