I kvarteret Vallgossen på Kungsholmen i Stockholm ger Svenska Bostäder tillsammans med Serneke nytt liv till den k-märkta byggnaden, som tidigare var S:t Görans Gymnasium men som stått tom sedan 2005, då 246 nya studentbostäder står färdiga för inflyttning under 2017.
Huset ritades på 50-talet av den erkände arkitekten Léonie Geisendorf och präglas av en unik arkitektur. S:t Görans Gymnasium invigdes 1960 och är idag klassad som en kulturhistorisk byggnad. Innan skolverksamheten lades ned ägdes fastigheten av SISAB, som under sex år försökte hyra ut den för annan studieverksamhet, dock stod byggnaden tom fram till 2011.
- Eftersom fastigheten var i ett stort underhållsbehov krävdes det större insatser för att få huset i ett bra skick igen. Att lägga så mycket pengar på fastigheten för att sedan hyra ut den som skola var inte ett hållbart alternativ för SISAB. Byggnaden stod därför tom fram till 2011 då man tog ett beslut att sälja huset till Svenska bostäder – med avsikt att bygga om den till studentbostäder, säger Mats Åhlander, projektledare Svenska bostäder.
Huvudbyggnaden är 10 våningar högt om cirka 20 000 kvadratmeter. De före detta lektionssalarna har rivits ut och byggts om till mindre lägenheter omfattande rum och pentry. En tillbyggnad på gården ska innehålla ytterligare 14 studentlägenheter. I projektet ingår en omfattande upprustning av detaljer och delar av byggnaden som stadsmuseet tillsammans med byggnadsantikvarie Claes Reichmann har bedömt varit viktiga att bevara, bland annat entrén med ljushallen i 3 våningar, gymnastiksalen som är placerad högst upp i byggnaden samt den väggfasta butiksinredningen i bottenvåningen. I hela husets höjd bildar brädformsgjutna hisstorn, pelare och skivväggar fond för tillägg av tegel, lärkträ och puts i de nya tilläggen.. Projektsumman uppgår till cirka 310 miljoner kronor.
Serneke har ansvarat för totalentreprenaden medan Södergruppens Staffan Gezelius som gestaltningsansvarig för ombyggnad och tillbyggnad samt Gabriel Herdevall, med lång erfarenhet av arbete med restaurering och ombyggnation, har ansvarat för bevarande och upprustning, har varit ansvariga arkitekter för projektet. Uppdraget lämnades i ett senare skede över till AIX arkitekter
En betydande utmaning i projektet har varit att förvalta arvet väl, samtidigt som huset ändå ska kännas nytt. Hållbarhetsaspekten har varit viktig i hela restaureringsarbetet. Ett exempel är blästringen av fasaden, där arbetet skötts extra varsamt.
- Det här är ett av de få hus i Sverige där betongen har använts som tydligt arkitektoniskt uttryck. Flera av de ursprungliga betongarbetena i huset är fantastiska, förutom fasaden tänker jag bland annat på de tio meter höga pelarna i ljusgården som gjutits helt utan skarvar, säger Staffan Gezelius.
