KTH:s nya studentbostäder -en testbädd för nya smart teknik

Testbädden har ett installationsgolv. Ovanför lägenheterna finns också ett två meter högt installationsutrymme. Det gör det lätt att komma åt och förändra olika installationer. Illustration Semrén & Månsson
Jonas Anund Vogel, föreståndare för testbädden och forskare på avdelningen för Energiteknik på KTH.

Text Lars Bergström
Byggbranschen använder inte gärna oprövad ny teknik eftersom det innebär ett stort risktagande. Det hämmar utvecklingen av smart teknik. För att öka innovationstakten bygger därför Kungliga Tekniska Högskolan studentbostäder, som samtidigt ska bli en testbädd för forskare och företag.

I dagarna påbörjas produktionen av KTH:s nya studentbostäder som samtidigt kommer att bli en testbädd för att utveckla smart teknik och innovationer i byggnader.

Det blir en extremt flexibel miljö med flyttbara väggar, installationsgolv och två meter installationsutrymme ovan lägenheterna – vilket gör det lätt att komma åt och förändra olika installationer. Utan att störa boende ska nya installationer kunna dras fram och nya sensorer installeras.

– Testbädden gör det möjligt att testa ny teknik i fullt fungerande system. Funkar de i våra testlägenheter så kommer de också funka i ett vanligt flerbostadshus.

Det säger föreståndaren för testbädden, Jonas Anund Vogel, som även forskar på avdelningen för Energiteknik på KTH.

Jonas Anund Vogel bedömer att försökshuset kommer att öka innovationstakten med upp till tio gånger.

Forskarna har full koll
Huset har en fast infrastruktur som bas men är också mycket flexibelt. Schneider Electric har donerat styr- och kontrollsystemet, men forskarna har full kontroll över systemet ända ner till källkoden.
– Nya sensorer och alternativa styr- och kontrollsystem kan också installeras och köras parallellt med Schneiders system. Det gör att vi kan optimera byggnadens resursanvändning, säger Jonas Anund Vogel.

Systemen för uppvärmning, ventilation och el kan köras var och en för sig eller parallellt. Det kan handla om olika värmeväxlare, bergvärme, värmelager och solceller. Det gör det möjligt att testa en rad olika systemkombinationer.

– Vi kan också interagera med de boende. Soliga dagar med elöverskott kan de få meddelande om att de bör tvätta eller duscha, och dagar utan elöverskott kan de uppmanas att studera flitigt.

Jonas understryker att kommunikationen med de boende är mycket viktigt i ett experimenthus. Det skapar ett intresse för resursanvändningen. I testbädden får hyresgästerna full insyn i byggnadens resurslager i realtid. Bland annat kan de se mängd varmvatten, elproduktion och luftkvalité. Det gör att boende och fastighetsägare tillsammans kan påverka resursanvändningen i boendet, menar Jonas.

– En sak som kanske inte är så vanlig är att vi separerar svart- och gråvatten från badrummen, det vill säga vattnet från toalett och vattnet från dusch och handfat. Det gör att vi kan forska kring rening och återanvändning av vatten och värme, säger Jonas. 

Något Jonas skulle vilja pröva i testbädden är så kallade fasändringsmaterial. En fasändring innebär att ett material går över från ett tillstånd till ett annat. För tillämpningar inom byggsektorn handlar det oftast från flytande till fast tillstånd och vice versa.  

– Fasändringsmaterial skulle kunna användas för att utjämna temperaturskillnader och lagra värme. Det finns exempelvis saltlösningar som ändrar fas vid 20 grader istället för vid 0 grader, som är fallet för vatten. Lagringskapaciteten vid en fasändring är mycket högre än vid en temperaturskillnad inom samma fas. Det gör att man kan bygga mycket kompaktare lagringstankar, förklarar Jonas.

Ett projekt som pågår handlar om ventilation och allergener i inomhusluft, främst från husdjur.
– Systemet kan öka ventilationen när detektorer upptäcker allergener från pälsdjur i luften. Det kan göra bostäder tillgängliga för personer som på grund av allergier inte kan hälsa på sina vänner.

Stort intresse från företag och forskare
Hittills har KTH fått in 27 ansökningar från företag och forskare som vill testa nya produkter. Nedan kan du läsa om några av dem:

Ochno testar ett mikronätverk med USB-C standard. USB-C kan ersätta alla olika laddare och adaptrar. Mikronätverket möjliggör styrning av produkter och belysning. Men också lagring av el i hemelektronik som datorer och telefoner..  

Tovenco prövar en ny fläktkåpa med en roterade värmeväxlare. Kåpan tar bort fett i frånluft, vilket minskar underhållsbehovet. Förhoppningen är att kunna öka värmeåtervinningen ur frånluft.

Ecophon och One day wall utvecklar infästningar mellan tak och väggar för flyttbara flexibla väggar och tak. Syftet är att hitta metoder för enklare montage och bättre ljudisolering.  

Exempel på forskningsprojekt
Alternativa bergvärmekollektorer ska testas. I första hand en modell med en grövre centrerad slang som leder ner vatten i berget – och flera små slangar runt om den grövre slangen för det uppstigande vattnet. Konstruktionen förväntas ge större värmeutväxling. Testbädden har ett eget borrhål där man kan byta kollektor. Man har också tillgång till data från 12 hål på totalt 3 500 meter för Einar Mattssons studentlägenheter på området.

Adaptiva styrsystem lär sig av boendes önskemål och beteende. Det kan handla om värme, ventilation, belysning med mera. Styrsystemet kan exempelvis undersöka varför en boende ofta öppnar sitt fönster. Först undersöker systemet om det blir en förändring av beteendet om ventilationen sänks. Om hyresgästen fortfararende vädrar ovanligt mycket sänker systemet temperaturen för att se om det är orsaken. Syftet är att i högre grad värmeväxla den varma luften mot frisk tilluft för att göra bygganden mer energieffektiv.

Nudges och Boosts är benämningen på olika interventioner som kan leda till en förändring av beteendemönster. På svenska skulle det kunna översättas med en knuff och en förbättring. Forskare vill nu undersöka hur effektiv en boost i form av exempelvis en informationskampanj är i förhållande till en nudge i form av ett duschhandtag som lyser rött efter ett antal minuters duschande. Båda interventionerna kan leda till beteendeförändring. Projektet vill undersöka hur bestående dessa förändringar är, och vilken typ av intervention som är mest lämpad för olika situationer.

Test av olika värmekällor och ytskikt. Testbädden gör tester av olika värmekällor och ytskikt möjliga. Man kan använda förvärmd tilluft, golvvärme, takvärme eller värme från radiatorer. Försöken kan samköras med olika ytskikt. De boende får sedan svara på enkäter där de får ge sin bild av den upplevda inomhuskomforten.