Text: C-G Hanberg
Hur ska vi få bukt med en brandskyddsprojektering som varierar i kvalitet? Och hur får vi ett rättssäkert och tryggt brandskydd, där konsulterna och räddningstjänsten i alla kommuner tolkar reglerna på samma sätt?
Det var den röda tråden för Brandskydd 2018 i Upplands Väsby, en välbesökt konferens med många intressanta föredrag, inte minst om antagonistiska hot.
– Idag spretar brandkonsulternas lösningar ofta åt olika håll. Om en beställare vill bygga identiska hus i två kommuner ska brandskyddet också vara identiskt. Så är det inte alltid tyvärr och det behövs därför en ökad samsyn från alla parter i projektet, menar Martin Olander. Han är brandingenjör och sitter i styrelsen för Sveriges Brandkonsultförening och ingår i programkommittén för konferensen Brandskydd.
Vem bestämmer egentligen?
Föredragshållarna var eniga om att det är svårt att veta vem som sist och slutligen bestämmer brandskyddet i praktiken.
– Lagar och regler beslutas av politiker och tjänstemän. Men den praktiska tolkningen av reglerna görs av konsulter och av kommunernas räddningstjänst och kan variera. Det kan leda till osäkra projekteringar på grund av att reglerna tolkas olika. Det kan i sin tur resultera i ett otillräckligt brandskydd som i värsta fall kan få katastrofala följder. Brandkonsultföreningen ska därför bjuda in olika aktörer för att tillsammans hitta en optimal, enhetlig och rättssäker samsyn kring brandskyddet, berättar Martin Olander.
Antagonistiska hot skrämmande aktuellt
Den tolfte upplagan av Brandskydd lockade 320 besökare och många var brandingenjörer.
– Den första dagen hade fokus på traditionellt byggnadstekniskt brandskydd. Byggregler, brandtekniska analyser, utrymning av flerbostadshus är några exempel på vad föredragen handlade om, säger Martin Olander.
Dag två, den 14 november, var delvis uppdelad i två parallella sessioner. Den ena avhandlade bland annat Gamla stan ur ett insatsperspektiv och brandskydd i trähus. Under den andra sessionen tog man upp aktuella forskningsprojekt. Därefter följde ett block med föredrag om antagonistiska hot, som blivit en skrämmande realitet efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017.
Jonas Eriksson berättade om vad Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) vill göra för att försvåra för terroristerna:
– Fysiska skyddsåtgärder behöver genomföras på platser och områden som identifierats som särskilt sårbara, främst avseende skydd mot fordon som vapen samt sprängningar och skjutningar, menade han.
Lagstiftning kan bli aktuellt
– MSB utreder vilka samhällsinstanser som framgent ska ansvara för en ökad beredskap inför nya hot. Sannolikt krävs det lagstiftning på området, menar Martin Olander.
Karolina Keyzer, med ett förflutet som stadsarkitekt i Stockholm, påpekade i sitt föredrag att den nya hotbilden i hög grad påverkar stadsplaneringen.
– Vi måste kunna skydda oss mot olika hot, utan att för den skull göra hela Sverige till en fästning. Det går att åstadkomma en betryggande säkerhet ändå i gaturummet. Istället för fula betonglejon kan man ha robusta sittmöbler på en gågata. Man kan också ha olika typer av inbyggda hinder som tvingar fordon att sicksacka för att minska farten, avslutar Martin Olander.