Nu är det hög tid att se över Sveriges badanläggningar. Runt åttio procent av landets cirka 250 anläggningar är i behov av ombyggnad, upprustning – eller kan det vara ett bättre alternativ att bygga nytt? Konferensen Badanläggningar 2014 handlar om det.
Stora delar av landets bestånd av badanläggningar är byggda på sextio- och sjuttiotalet. En badanläggnings livslängd ligger på omkring fyrtio-femtio år så nu börjar många knaka i fogarna. Alla som bygger vet att badrum är de dyraste rummen per kvadratmeter att bygga och en badanläggning är nästan bara badrum. Vi talar om stora investeringar. 7-8 april arrangeras därför konferensen ”Badanläggningar 2014”. Utbildningsföretaget Teknologisk Institut arrangerar konferensen i samarbete med Simförbundet på Piperska muren i centrala Stockholm. Vi stämmer möte med Teknologisk Instituts projektledare Lena Hjort och Simförbundets förbundsdirektör Bengt Jönsson på Eriksdalsbadet för att få höra mer.
På frågan om hur ämnen för konferensen valts berättar Lena Hjort att de gjort noggranna studier innan.
- Det har varit viktigt att få veta målgruppens önskemål innan. Vi genomförde ett antal djupintervjuer och sedan skickade vi ut en enkät till runt tvåhundra personer. Vi frågade också expertisen på området vad de ansåg vara viktigast och det fanns stor överensstämmelse . Målgruppen består av kommuner och andra som är berörda av badanläggningar, till exempel även arkitekter. Lena berättar vidare att Teknologisk Institut började med att fokusera på betongkonstruktioner, men har utvidgat området.
- En badanläggning är väldigt komplex, har många olika krav som ska tillfredsställas och många olika yrkesgrupper är inblandade. Vi försöker med konferensen sprida kunskaper om badanläggningar och visa den bredd som finns. På två dagar hinner vi förstås bara skrapa på ytan, men konferensen hjälper också till att skapa nya kontaktytor för kommuner och andra aktörer, fortsätter Lena.
Bengt Jönsson, med ett förflutet som landslagssimmare, poängterar att Simförbundet hellre använder ordet ”simhall” än ”bad”. Visserligen finns det delar av anläggningarna som har badande som fokus, men att simmandet är något som går igenom hela livet.
- Simmande är verkligen något man alltid kan göra. Det kan börja med babysim, fortsätta i simskolan och sedan kanske en del börjar träna också. En del övergår till motionssimning på äldre dagar. Simning är också en väldigt demokratisk aktivitet, vilket syns i våra simhallar idag. Allmänheten simmar på en bana och eliten på banan bredvid, säger Bengt.
När vi, noggrant försedda med skydd på skorna, tar oss ut i simhallen för att se oss omkring får vi synbarliga bevis för att det är precis så. Alldeles intill motionssimmare av olika åldrar håller flerfaldiga världsmästarinnan Sarah Sjöström på med sin träning i samma bassäng. Bassängen har också höj- och sänkbar botten vilket gör den användbar på fler vis. Bengt Jönsson berättar att just flexibiliteten är viktig idag. Olika vattensporter har olika krav som måste uppfyllas när det gäller vattendjup, mått och annat. Och att simning faktiskt är en materialsport. Inte bara när det gäller dräkterna.
- Banornas bredd och kanter har ändrats, linorna också plus att även startpallarna förändrats. Allt för att underlätta för simmarna. Så inte så konstigt att tiderna går neråt, menar Bengt.
Så vad är det bästa alternativet mellan att bygga om och bygga nytt?
- Helt klart att bygga nytt, eftersom kraven och behoven har ändrats. Men man måste definiera vad man faktiskt behöver genom en grundlig förstudie. Kanske ska man ha en stor anläggning – kanske ska man ha två mindre. Malmö har till exempel valt att göra så. Att målgruppsanpassa, avslutar Bengt. Många ting i anläggningssammanhang blir det på konferensen. Badsäsongen börjar redan i april i år.
