Byggbranschen har länge arbetat med olika system för miljöcertifiering. Miljöbyggnad, Bream och Leed är de mest kända och använda.
Nu kommer nästa steg: Livscykelanalys med miljödeklaration. Här räknas på byggnadens miljöpåverkan redan från utvinningen av råmaterial fram till rivning och återvinning av materialet.
Det har gått knappt en månad sedan Tyréns publicerade sitt verktyg för livscykelsanalyser och miljödeklarationer av byggnader – eller Product Category Rules, PCR, som är det internationella namnet.
Aktuella Byggen möter Ulf Wiklund, ingenjör på Tyréns och initiativtagare till livscykelanalyser för byggnader, i företagets imposanta entré på huvudkontoret i Stockholm. Två utanpåliggande glashissar far upp och ner de sju, åtta våningarna i kontorets öppna och rymliga ljusgård.
Ulf har bråda dagar. Han kommer just från Forum för Hållbara lösningar, en seminarieserie som anordnas av Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden. Vid seminarierna möts upp till 150 representanter för stadsdelens byggherrar och olika miljöteknikföretag för att prata hållbart byggande. Ulf har delat med sig av sina kunskaper om livscykelanalyser. Och till sin stora glädje han också just fått veta att Stockholms stad nu ställer krav att byggherrarna i Norra Djurgårdsstaden ska göra en enklare form av livscykelanalys för sina byggnader.
– Vi har fått beröm av branschen för vårt initiativ till livscykelanalyser, säger Ulf Wiklund, som även har varit på Miljöstyrningsrådet och haft ett frukostseminarium i ämnet nyligen.
Internationell miljödeklaration
Den statliga myndigheten Miljöstyrningsrådet tar fram och godkänner standarder för miljödeklarationer för olika typer av produkter. Deklarationerna finns för så skilda branscher som livsmedel, tåg och enskilda byggprodukter. Miljöstyrningsrådets deklarationer för olika produktkategorier gäller även internationellt då rådet är internationell operatör för miljödeklarationer.
– Många var från början skeptiska till att ta fram livscykelanalyser och miljödeklarationer för hela hus. De menade att ett hus innehåller så många produkter och produktionsled att det skulle bli svårt, för att inte säga omöjligt, att miljödeklarera ett hus, säger Ulf.
Men Tyréns har visat att det går. Företaget profilerar sig som en konsult för hållbart samhällsbyggande och därför föll det sig också naturligt att ta ett fast grepp om frågan.
Klimatfrågan driver på
För fyra år sedan startade Ulf Wiklund en grupp på ett tiotal personer för att ta fram ett system för livscykelanalyser och miljödeklarationer för byggnader. Ulf sticker inte under stol med att det också handlar om att få konkurrensfördelar i en tid då den stora klimatfrågan, men även andra miljöfrågor, står högt på agendan.
Gruppen har haft ett nära samarbete med branschorganisationerna för trä- betong- och stålbyggnader, men också Kungliga Tekniska Högskolan och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Under hösten skickade Tyréns ut sitt förslag på remiss till ett antal internationella aktörer. En internationell granskningskommitté har också kommit med synpunkter. I slutet februari kunde påsen knytas ihop och de nya reglerna publiceras.
– Det handlar inte så mycket om att gradera olika byggnader. En livscykelanalys gör det i stället möjligt att jämföra betong-, trä-, sten- och tegelhus med varandra. Man kan också jämföra hus i olika länder, förändringar över tid och flerbostadshus mot villor. Våra regler är neutrala och ska inte gynna något material framför något annat.
Insamling av data
Bedömningen av en byggnads miljöpåverkan utgår både från kända fakta och antaganden.
Säg att byggnaden har en stålstomme. Är stålet tillverkat av LKAB i Kiruna finns tillgång till tillförlitlig data om miljöpåverkan vid sprängning, tillverkning och transporter. Är däremot utvinningsplatsen okänd så får man istället utgå från ett uppskattat schablonbelopp.
– Även när det gäller fastighetens uppvärmning och rivning kan man behöva göra antaganden. Värms fastigheten upp med värme från kol eller vattenkraft? Hur mycket av byggnadens material kommer att återvinnas efter rivning? Det är faktorer kommer att påverka resultatet i miljödeklarationen, säger Ulf.
Hur mäter man då klimatpåverkan?
– Det intressantaste är byggnadens totala koldioxidutsläpp under livstiden. Men det finns även andra vetenskapliga sätt att uttrycka husets miljöpåverkan på, till exempel hur byggnaden påverkar den biologiska mångfalden eller hur byggnaden påverkar ozonskiktet, säger Ulf.
Ännu är livscykelanalyser i sin linda. Inget hus här ännu miljödeklarerats. Men det lär inte dröja så länge till. Tyréns bygger tillsammans med Martinsons Arkitekter och träförädlingsföretaget Murmans två femvåningshus i trä i Umeå där man använt sig av livscykelanalyser. Byggstart är planerad till sommaren. Och när det står färdigt kan de bli de första miljödeklarerade husen.
Fakta
Livscykelanalys och miljödeklaration av byggnader
• Miljöstyrningsrådet har tagit fram miljödeklarationer för olika produktområden.
• Miljödeklarationerna är internationella och det engelska namnet är Product Category Rules.
• Från och med februari i år kan även hus miljödeklareras.
• Till grund för miljödeklarationen ligger en livscykelanalys. I analysen kartläggs byggnadens miljöpåverkan under hela livscykeln. Där ingår utvinning av material, byggnation, uppvärmning av byggnaden, underhåll och rivning – samt även förbränning, deponi eller återvinning av material.
• När byggnaden är färdig kan den miljödeklareras.
