I mitten av september intog Skanska Sundsvallsbron för att lägga ett 40 mm tjockt slitlager asfalt. Det var förhållande vis sent på säsongen, Sundsvall kan vara kallt vid den tiden, kyla som förstärks av vinden där högt uppe på stålbron.
– Vi hade en fantastisk tur med vädret, 18 grader och nästan ingen vind alls. Det underlättade vårt arbete med tanke på att asfaltens bindemedel, Nynas Endura F2, är förhållandevis segt på grund av den höga andelen polymerer och därför kan bli svårpackat om det kallnar för mycket, säger produktionschef Fredrik Wikberg. Annars, vid en vanlig asfaltering, finns alltid en del värme kvar i vägkroppen.
Nynas Endura
Nynas Endura F2 har använts tidigare på större broar, bland annat Öresundsbron och Högakustenbron för att förebygga framtida sprickbildningar och stensläpp. Det är det absolut bästa beläggningsalternativet enligt Fredrik Wikberg, Skanska.
– Vi valde även samma koncept för Högakustenbron 2012. Den här typen av högmodifierad massa är väldigt elastisk, nästan som gummi. Och det behövs eftersom en bro alltid rör sig. Med en konventionell massa ökar risken för sprickor och att sten släpper från beläggningen.
Totalt gick det åt 10 000 ton asfalt. Massan tillverkades vid Skanskas verk i Bosvedjan, bara några kilometer från bron, vilket underlättade logistiken.
Genom att kombinera ett polymermodifierat bindemedel med specialsten ville man säkerställa att beläggningen både är flexibel och har bra motstånd mot deformation. Det är viktigt på grund av den förväntade trafikintensiteten på bron samt den höga andelen dubbdäck och användningen av salt på vintern.
Tätskikt
Innan beläggningsarbetet kunde starta las ett tätskikt för att skydda stålkonstruktionen mot fukt och salt och därmed motverka korrosion. I tätskiktet ingår primer (härdplast) samt en isolermatta med polymermodifierat bitumen. Det här inledande arbetet utfördes i skydd av två stycken 100 meter långa tält som ställdes upp på bron.
I slutet av augusti kunde asfalteringen inledas. Beläggningen består av två lager: 25 mm gjutasfalt och sedan slitlagret. Gjutasfalten fungerar som skydds- och bindlager och ger en stabil grund, vilket är nödvändigt med tanke på att beläggningens tjocklek måste hållas nere för att inte belastningen på bron ska bli för stor.
Totalt gick det åt cirka 2200 ton gjutasfalt. För att få extra stabilitet valdes ett modifierat bindemedel, Nypol PMB 32.
– Eftersom tillverkningen av gjutasfalt är mer tidsödande tar utläggningen längre tid jämfört med vanlig asfalt. Trots det lyckades vi i genomsnitt lägga ut drygt 180 ton per dag och som mest 206 ton, säger Mikael Kinnmark på DAB, som hade samordningsansvaret för entreprenaden från tätskikt till färdig beläggning.
Det hela organiserades så att DAB utförde tätskikt och gjutasfaltbeläggning medan Skanska ansvarade för slitlagret.
Mikael Kinnmark säger att det har bjudits på en del utmaningar, i första hand på grund av de förseningar som drabbade projektet i ett tidigare skede.
– Vi hade en tight tidsplan, som innebar jobb sju dagar i veckan utifrån ett väldigt strikt schema. En fördel var att vi kunde tillverka gjutasfalten på Skanskas asfaltverk i Sundsvall så att vi slapp långa transporter.
Det smidiga samarbetet mellan DAB och Skanska var en framgångsfaktor med tanke på de höga krav som ställs på en brobeläggning.
– Det gäller allt från provtagningar och tester till höga jämnhetskrav. Vi genomförde bland annat tre provdragningar på 500 kvadratmeter och cirka 700 vidhäftningsprov för att säkerställa bästa möjliga kvalitet, avslutar Mikael Kinnmark.
