Det är inte ovanligt att anbud lämnas med låga priser och att det sedan skrivs in extra timmar för att byggprojektets ekonomi ska gå ihop. Och nästan hälften av alla byggchefer upplever att företaget ibland naggar på kvaliteten för att kunna hålla leveranstider och uppnå ökad lönsamhet. Men medvetet fusk är ovanligt och landets byggchefer vill att ledningen ska vidta åtgärder om någon anställd inte agerar korrekt. Bilden av svensk byggbransch är splittrad i Byggchefsbarometern 2011 som presenteras i Almedalen.
Under tio dagar i juni har 2 515 svenska byggchefer gett sin syn på etik och moral i byggbranschen. Resultatet visar en komplex verklighet, där det finns en stor medvetenhet om problem och brister samtidigt som var tionde byggchef svarar att de har varit rädda för att förlora jobbet om de uppmärksammat missförhållanden eller beteende som de inte tycker är ok på sin arbetsplats. Och ännu fler, 15 procent, svarar att de har varit på en arbetsplats där någon har fått gå för att de har varit öppet kritiska mot någon oegentlighet.
– Det är viktigt att vi lyfter fram de etiska frågorna i rampljuset och vågar debattera dem. Det handlar i grund och botten om civilkurage och yrkesstolthet, vilket jag är övertygad om att de allra flesta har om de bara tillåts visa det, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna.
Byggchefsbarometern 2011 visar att en majoritet av de svenska byggcheferna anser att god lönsamhet är det viktigaste för ett lyckat byggprojekt. Lönsamheten är så viktigt att närmare hälften av alla byggchefer, 47 procent, uppger att företaget ibland naggar på kvalitet och säkerhet för att öka lönsamheten. 64 procent uppger också att det händer att leverantörer/entreprenörer/konsulter erbjuder tjänster eller produkter för att få en konkurrensfördel vid upphandling.
Drygt åtta av tio byggchefer, 84 procent, svarar dessutom att det händer att leverantörer/entreprenörer/konsulter lämnar låga priser i anbud och sedan skriver fler timmar för att få ihop projektets ekonomi. Enligt nästan var fjärde person är detta ett väldigt vanligt tillvägagångssätt för att först vinna anbudet och sedan kunna få projektets ekonomi att gå ihop.
– Timpriser långt under självkostnad förekommer och det säger sig självt att det inte är ett hållbart sätt att driva företag. På en sund marknad vinner den som är bäst för jobbet – inte bara billigast. Systematisk underprissättning motverkar sund konkurrens och missgynnar dem som investerar i sina processer, produkter och medarbetare, säger Åsa Söderström Jerring, ordförande Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd och ledamot i Transparency International Sverige.
Enligt Byggchefsbarometern 2011 finns det stora skillnader mellan de större och mindre byggföretagen, vad gäller tydlig struktur och riktlinjer för hur de anställda ska bete sig för att ha en god etik. Endast hälften av byggcheferna på de mindre byggföretagen, med max 200 anställda, svarar att det finns etiska spelregler med god följsamhet på företaget. Ytterligare 18 procent svarar att de har etiska spelregler, men att kunskapen om dessa brister och att det är dålig följsamhet till reglerna. 17 procent svarar att de inte har några etiska spelregler alls och att de inte heller saknar det.
På de större byggföretagen, med mer än 200 anställda, uppger i princip alla byggchefer att de har etiska spelregler och 85 procent tycker att reglerna efterföljs väl. Ytterligare tolv procent är medvetna om att företaget har etiska spelregler, men anser att det är dålig följsamhet och kunskap om reglerna. Endast en procent av byggcheferna på de stora byggföretagen svarar att deras företag inte har etiska spelregler och att det är i så fall någonting som de saknar.
– Många företag och branschorganisationer arbetar systematiskt med etik- och kulturfrågor och de krav som byggherrar och större företag ställer förs ofta vidare till mindre aktörer. Men samhällsbyggnadssektorns attraktiva varor och tjänster, decentraliserade organisationer, där enskilda medarbetare hanterar stora ekonomiska värden, och det faktum att en stor del av verksamheten finansieras med offentliga medel medför att medarbetare och ansvariga ledare i sektorn måste vara alldeles särskilt uppmärksamma i etikfrågorna, säger Åsa Söderström Jerring.
Byggcheferna bekräftar att det finns ett utbrett svartarbete, men förnekar att byggfusk skulle vara vanligt förekommande. Tvärtom är det enbart åtta procent av byggcheferna som svarar att det förekommer fusk på arbetsplatsen. När det kommer till svartarbete är det däremot 86 procent som uppger att de har mött personer inom byggbranschen som de misstänker jobbar svart vid sidan om. Ytterligare sex procent är osäkra och kan inte svara eftersom det inte är något som de talar öppet om. Mer än varannan byggchef, 55 procent, har själv blivit erbjuden att arbeta svart eller jobba i utbyte mot annan tjänst. Drygt var fjärde byggchef, 26 procent, svarar dessutom att det inte är någon som höjer på ögonbrynen om någon jobbar svart.
– Vi kan och får inte acceptera brister i etiken på något plan, för det svärtar ner hela branschen. Byggcheferna vill ta ett aktivt grepp om denna fråga och skapa en debatt som leder till en bättre etik inom alla områden i branschen. Vi får inte begränsa oss till att enbart fokusera på ett problemområde, till exempel svartarbete, för ytterst handlar detta om vilka övergripande attityder och värderingar som ska prägla branschen, säger Lars Bergqvist.
