Idrottslokaler är den lokaltyp som använder mest energi per kvadratmeter och år. Energianvändningen har minskat de senaste tjugo åren, främst tack vare att lokalerna använder mindre energi för uppvärmning.
Norrköping Arena är ett exempel på hur man effektivt arbetar med uppvärmning och nedkylning. Arenan är en kombinerad anläggning för basket, friidrott och träningsverksamhet. 2008 stod den klar.
– Det är en mycket komplex fråga att hantera alla aspekter på energianvändning, säger Olle Rosenbaum, HVAC Engineer på ÅF Infrastruktur.
ÅF Infrastruktur som byggde arenan hade uppgiften att utforma byggnaden så att behovet av köpt energi skulle minimeras. Det var i detta fall särskilt angeläget eftersom det var idrottsföreningarna som skulle driva anläggningen med så små kostnader som möjligt.
Man började med att noga intervjua klubbarna för att kartlägga verksamheternas behov. Slutresultatet blev att byggnaden försågs med en bergvärmeanläggning för att både värma och kyla med. Kylan utgörs av frikyla direkt från borrkålen varför den enda energi som behöver köpas för detta driftfall är för cirkulationspumparna.
Enkla åtgärder sparar stora pengar
Kartläggningar gjorda av energimyndigheten 2008 visade att genomsnittet för Sveriges idrottsanläggningar är en specifik energianvändning på 270 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Man konstaterade att elanvändningen har ökat, men att ägare och förvaltare av idrottsanläggningar kan spara upp till 35 procent av elanvändningen. Karin Spets på Energimyndigheten arbetar med frågor rörande energianvändning i byggnader och anläggningar.
– Det är ofta enkla åtgärder som kan påverka energianvändningen i en fastighet, säger Karin Spets.
Just nu driver energimyndigheten ett nytt projekt, ”Stoppsladd”, i samarbete med Svenska ishockeyförbundet. Projektet syftar till ökad energieffektivisering av svenska ishallar. Projektet har genom olika exempel och teknikstudier påvisat att betydande energibesparingar kan göras med åtgärder i varierande omfattning.
– I förlängningen hoppas vi uppnå en energieffektivisering i svenska ishallar som motsvarar en reducering med cirka 20 procent av den nuvarande energianvändningen fram till 2020, avslutar Karin Spets.
