Det kan bli dyrt att inte bygga hållbara projekt

NordicContech Talks leddes av Fredrik Bauer. I programmet deltog även Sudeshna Chatterjee, Senior Evaluation specialist, Unicef, Camilla Byström, programchef för InfraSweden2030 och Amanda Rafter Ekenman, chef för avdelningen kompetensförsörjning på InstallatörsföretagenBild: Svensk Byggtjänst

Det finns mjuka värden inom samhällsbyggnadssektorn som bidrar till att skapa miljöer där vi människor vill vara. 2020 års sista Nordic ConTech Talks handlade om hur dessa värden påverkar hur vi upplever våra bostadsområden, stadsmiljö, och infrastruktur för transporter.

I senaste Nordic ConTech Talks fokuserade på hur vi på bästa sätt involverar nästa generation i stadsplaneringen och hur vi får individer att engagera sig i hållbar stadsplanering. Samhällsbyggare kan bli mjukvärdesleverantörer tack vare såväl digitaliseringslösningar som dialogsamtal och hållbarhetssatsningar.

Att skapa engagemang hos individen

Mattias Goldmann, hållbarhetschef på Sweco, lyfte aktuella exempel på hur hållbarhet nu verkligen verkar sippra ut till alla och därmed bli efterfrågat på bred front.

– Det vi ser nu under pandemin är att hållbara företag klarar sig bäst. Samhällsbyggare bör alltid fråga sig om en satsning är hållbar. Är det inte hållbart så blir det i slutändan dyrt med tanke på att efterfrågan ökar allt mer. 

– Bonus–malus, systemet med subventioner och extraskatter på fordon, bidrar till att ge hållbarhet ytterligare prioritet för alla då frågan kommer än närmare den enskildas plånbok, menade Goldmann.

Att skapa engagemang hos unga

Ungas plats i stadsbilden står i fokus för Pernilla Ankarberg, barnkulturdesigner på Ahaaa designstudio.

Hon lyfte ett projekt där man tack vare ungas engagemang i stadsutvecklingen fick nya viktiga insikter i ungdomarnas behov.

– När vi involveradeunga tjejer i skapandet av Goplatsen i Kungsbacka ville de ha ett rosa utrymme dit machokillarna inte ville gå, dessutom vill de att platsen skulle vara snygg på Instagram. Istället för lösningar fick tjejerna fokusera på funktioner, till exempel hur vi skulle skapa funktionen sitta stället för att bara säga att vi skulle ha lösningen bänk. På så vis fick vi en plats som faktiskt används av dem som den var menad för.

Att bygga hållbart med klimatsmart teknik

Peter Ekdal, tekn. doktor och affärsområdeschef på Ramboll RST, presenterade hur teknik i praktiken kan bidra till mer hållbart samhällsbyggande genom plattformen Waywize, som även den tittar på användarvinkeln. 

– 95% av utsläppen kommer från brukandet av infrastrukturen, inte byggandet, därför är det så otroligt viktigt att inte glömma det perspektivet. Waywise ger positiva klimateffekter genom att kombinera information från olika datakällor med smarta algoritmer som ger smartare lösningar för vägarnas utformning och för ruttplanering av tung trafik, berättade han.

Brukarperspektivet var ledordet som lyftes fram för hållbar samhällsbyggnad genom hela webbinariet, för som Pernilla Ankarberg konstaterade; ”får vi med alla så slipper vi vägar och platser som ingen använder.”

 

Källa: Svensk Byggtjänst