Under de senaste åren har man kunnat lägga märke till en trend inom svensk arkitektur: speglar och reflekterande ytor har fått en allt större roll i både bostäder och offentliga miljöer. Bakgrunden till detta är delvis praktisk men också estetisk. Sverige är känt för sina långa, mörka vintrar och många arkitekter letar ständigt efter nya sätt att maximera ljusinsläppet. Samtidigt strävar många efter att skapa inomhusmiljöer som känns rymliga, luftiga och moderna. Speglar som är placerade på smarta ställen gör jobbet och skapar dessutom en spännande dynamik i rummet.
En orsak till den ökade användningen av speglar kan vara hur svenska bostäder planeras och byggs i dag. Det är numera vanligt att arkitekter och inredningsarkitekter samarbetar tätt redan i planeringsstadiet. Tidigare kunde speglar betraktas som inredningsdetaljer som sattes upp i efterhand, ofta bara i badrum eller hall. Nu ser vi i stället att spegelväggar, integrerade spegelskåp och reflekterande paneler ingår i själva grundplanen. Att sätta upp en större spegelyta kan förstärka den nordiska minimalismen genom att ge en känsla av enhet och rymd. Dessa lösningar upplevs som naturliga delar av arkitekturen, snarare än som tillfälliga tillägg.
En annan drivkraft bakom trenden är att vi har allt större fokus på hållbart byggande. Genom att använda reflektioner och speglande ytor kan man minska behovet av belysning under dagtid. Ljuset studsar från en spegel till en annan och når ofta in i vrår som annars skulle vara skuggiga. Ur ett energiperspektiv är detta positivt, eftersom man delvis kan förlita sig på det naturliga ljuset och därmed spara energi. För många fastighetsutvecklare är det också en försäljningsfördel att bostaden upplevs ljus och luftig.
Offentliga lokaler i Sverige har inte heller varit sena med att haka på trenden. Sjukhus, universitetsbyggnader och kommunala kontor experimenterar med speglar för att mjuka upp miljön och göra den mer välkomnande. Speglarna fungerar nämligen som visuella brytpunkter som gör att människor orienterar sig bättre, nästan som om de vore en del av byggnadens skyltning.
Trenden har även hittat sin väg in i den privata sfären där speglarna inte längre är begränsade till badrum och hall. Kök, vardagsrum och till och med uteplatser utrustas med reflekterande ytor. Det har blivit populärt att sätta upp en spegelvägg i köket för att få det att kännas större men också för att sprida ljus från fönstren. I vissa nybyggda hus kan man se spegelglas användas som stänkskydd bakom diskbänkar vilket ger köket en modern prägel och är relativt lätt att rengöra. En annan uppskattad kombination av design och praktisk nytta är speglar med belysning som börjat ta plats i flera av hemmets rum. I vardagsrum har spegelns estetiska funktion nästan fått lika stor vikt som möblernas placering.
Allt detta pekar mot att speglar i arkitektur och inredning inte bara är en fluga i Sverige utan snarare en etablerad del av vår omgivning. På senare år har vi sett hur arkitekter experimenterar mer med exempelvis böjda spegelytor. För vissa kan detta tyckas överdrivet men för andra är det ett tecken på hur vår syn på arkitektur och design vidgas. Att speglarna dessutom fungerar som en förlängning av vårt behov av ljus och öppenhet passar väl in i den svenska, funktionalistiska traditionen även om det nu kombineras med en mer experimentell estetik.
Utvecklingen tycks alltså peka mot att reflekterande ytor och integrerad belysning i speglar blir en fortsatt självklarhet i Sverige. Och kanske är det just kombinationen av praktiska fördelar, energibesparing och stilrent formspråk som gör att vi vill se oss själva ännu mer i de miljöer vi lever i. Det är en arkitekturtrend som inte bara låter oss betrakta vår spegelbild, utan som också reflekterar själva kärnan i modern svensk design i form av ljus, rymd och en känsla av att allt är möjligt.
