Sveriges bostadsbyggande möter utmaningar. En ny rapport från Installatörsföretagen visar att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i högre grad påverkar byggkostnader. Detta kan göra det svårare för många familjer att bygga egna hem.
Hela 32 procent av kostnaden för att bygga ett småhus går till avgifter, taxor, mark och myndighetsprocesser – innan själva byggnationen startar. För en familj som bygger ett hus för 5,3 miljoner kronor innebär det att cirka 1,8 miljoner kronor går till kostnader kopplade till byråkrati.
– Byråkratins avgifter göder byggkostnader. Det är ett systemfel som begränsar familjers husdrömmar och hämmar Sveriges samhällsutveckling. Konsekvenserna blir färre bostäder, högre kostnader och ökade trösklar, säger Johnny Petré, vd på Installatörsföretagen.
Fem kostnadsområden som påverkar byggkostnader
Rapporten pekar på fem områden där byråkrati bidrar till ökade kostnader:
- VA-anslutningar: Kommunernas anslutningsavgifter för vatten och avlopp har ökat med 226 procent från 1990 till 2025. Medelkostnaden är drygt 196 000 kronor, och i de dyraste kommunerna uppgår avgiften till 450 000 kronor. Avgifterna kan fördubblas inom tio år.
- Elanslutning: Kostnaderna för att ansluta ett nytt småhus till elnätet har ökat med 400 procent mellan 1990 och 2025, från 8 667 kronor till 43 300 kronor.
- Detaljplaner och bygglov: Kostnaderna har ökat med 34 procent mellan 2021 och 2024. I snitt kostar det nu 137 700 kronor per bostad. Processen från planbesked till startbesked kan ta upp till fem år.
- Lantmäteriet: Vissa avgifter har ökat med mer än 180 procent mellan 2007 och 2020. Exempelvis kostade en mindre fastighetsreglering 16 780 kronor år 2007 och 47 548 kronor år 2020. Handläggningstiderna har mer än fördubblats sedan 2006, med genomsnittliga tider över ett år.
- Markpriser: Från 1998 till 2022 har markpriserna ökat med 419 procent, och i vissa fall motsvarar markpriset byggkostnaden. Myndighetsprocesser har påverkat detta.
Förutom avgifter och taxor påverkar utdragna processer även finansierings- och räntekostnader, vilket ökar de totala byggkostnaderna.
– Vi behöver fler bostäder och färre flaskhalsar. När det gäller myndighetsutövning har politiken mycket att säga till om. Regering, riksdag, regioner och kommuner måste därför ta ett helhetsgrepp kring frågan. Sverige borde fokusera på att bygga, inte byråkratisera, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.
