Höga energipriser och ökade driftkostnader har de senaste åren pressat både småhusägare och bostadsrättsföreningar. Samtidigt visar branschstudier att det inte alltid krävs större renoveringsprojekt för att få tydliga resultat. Tvärtom ger små justeringar i värmesystem och styrning ofta snabb effekt.
I uppföljningar där styrningen moderniserats har värmeförbrukningen minskat med 5–10 procent, samtidigt som inomhustemperaturen hållits stabil på 21,7–22 grader. Trä- och möbelindustrin lyfter dessutom att förbättringar i fönster och dörrar kan sänka energibehovet med upp till 15 procent, vilket på nationell nivå motsvarar cirka 350 miljoner kWh och 35 000 ton koldioxid per år.
För bostadsrättsföreningar och småhusägare är detta goda nyheter: man kan sänka sina kostnader utan att behöva ta stora projekt. Här följer en genomgång av de mest lönsamma lågt hängande frukterna – och hur man kommer i gång.
1. Termostater, värmekurva och injustering – små åtgärder med stor effekt
De flesta byggnader har dolda effektiviseringsmöjligheter i sina värmesystem. Gamla termostater, ojämna flöden och felinställda värmekurvor leder ofta till att vissa rum blir för varma medan andra blir för kalla. När termostater byts och systemet injusteras brukar värmeförbrukningen minska med 5–10 procent, utan att komforten påverkas.
Ett väl injusterat system skapar dessutom en jämnare inomhustemperatur, vilket minskar risken för klagomål från boende.
Ekonomi och återbetalningstid
Den här typen av åtgärder är ofta bland de mest lönsamma. Beroende på energipris och utgångsläge betalar investeringen vanligtvis tillbaka sig på 1–4 år.
Så kommer du i gång
- Lufta elementen
- Kontrollera att termostater öppnar och stänger som de ska
- Säkerställ att värmekurvan är rätt inställd
För villaägare och föreningar som vill börja enkelt och slippa administration går det att boka termostatbyten och enklare VVS-arbeten via Clas Fixare, som erbjuder tydlig information om upplägg och vad som brukar ingå.
2. Täta rätt – stoppa kallras och spara värme direkt
Drag runt fönster och dörrar orsakar onödigt värmesvinn. Genom att byta eller komplettera tätningslister förbättras både komforten och energiprestandan. Kostnaden är låg – ofta några hundralappar per fönster eller dörr – vilket ger mycket kort återbetalningstid.
För att identifiera läckage kan du använda en IR-kamera eller mäta yttemperaturer runt karmar och trösklar.
När större åtgärder behövs
I vissa fall är fönstren eller dörrarna så gamla att tätning inte räcker. Då kan byte ge betydligt större effekt. Enligt branschbedömningar kan förbättringar i fönster och dörrar sänka energibehovet med upp till 15 procent.
TMF:s analysmaterial är ett bra stöd när åtgärden ska förankras i styrelse eller hos fastighetsägare.
3. Smartare styrning – modern drift ger lägre energiförbrukning
Digital styrning och modern reglering av värme och ventilation är ytterligare ett område där effekten ofta kommer snabbt. Rumsgivare, central optimering och förbättrad styrning minskar vanligtvis energianvändningen med 5–10 procent.
I en omfattande studie av 1 500 byggnader minskade värmeförbrukningen med nästan 10 procent över två och ett halvt år, samtidigt som komforten bibehölls.
Även om kravet på fastighetsautomation från 1 januari 2025 främst berör större lokaler, visar utvecklingen tydligt vart branschen är på väg. Bättre styrning blir norm även för bostäder.
4. Ekonomiska incitament och kalkyler – så bedömer du lönsamheten
Ekonomin styr ofta tempo och prioritering. Undersökningar under 2025 visar att:
- Många bostadsrättsägare avvaktar tydliga kalkyler innan större investeringar beslutas
- 34 procent anser att fönsterbyte är den mest effektiva åtgärden
- För småhus har regeringen förlängt stöd som ska underlätta energieffektivisering
När energipriserna stiger blir varje sparad kilowattimme mer värd, vilket gör även små insatser lönsamma.
Räkneexempel
Anta en investering på 50 000 kr i termostater och enklare injustering.
Om byggnaden använder 120 000 kWh värme per år och sparar 10 procent, blir besparingen 12 000 kWh.
Vid ett energipris på 1,50 kr/kWh motsvarar det 18 000 kr/år – och en återbetalningstid på knappt tre år.
Genom att dokumentera mätvärden före och efter blir effekten tydlig och lätt att kommunicera.
5. Från första steg till långsiktigt resultat
Små åtgärder i drift, styrning och tätning kan snabbt sänka värmeförbrukningen med 5–10 procent, och ibland upp till 15 procent när fönster och dörrar förbättras.
Med dagens energipriser gör varje sparad kilowattimme större skillnad i plånboken. Genom att börja med lågbudgetåtgärder som ger snabb effekt och sedan skala upp när budget och stöd tillåter, kan både småhusägare och föreningar skapa en långsiktig, hållbar energistrategi.
