Bebyggelsen står för omkring en tredjedel av Sveriges energianvändning och är därmed en central del av energiomställningen. Genom effektivare drift, ökad flexibilitet och minskad resursanvändning kan byggnader bidra till ett mer stabilt energisystem.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten delar på 60 miljoner kronor och omfattar bland annat AI-baserade styrsystem, energigemenskaper, cirkulära arbetssätt, nya affärsmodeller samt energieffektivisering i kulturhistoriska miljöer.
– Det är en bred palett av projekt som vi nu beviljar, som adresserar många av bebyggelsens utmaningar. Tillsammans stärker projekten både byggnaders prestanda och roll i energisystemet, säger Veronica Eade, chef för enheten Bebyggelse på Energimyndigheten.
Flexibilitet, energieffektivisering och styrmedel
Flera av projekten utvecklar lösningar för att öka byggnaders flexibilitet och anpassningsförmåga i energisystemet, exempelvis genom AI-baserad styrning, energigemenskaper, förbättrad energilagring och modeller för att hantera variationer i effektbehov.
Andra projekt fokuserar på energieffektivisering genom metoder för driftoptimering, integrerad belysning, renoveringsstrategier och förbättrad energiprestanda i kulturhistoriska miljöer.
Styrmedel och marknadsfrågor ingår också i satsningen. Bland annat analyseras kommunala markanvisningar och digitala lösningar för att stärka omställningskapaciteten i tidiga skeden.
Cirkulära arbetssätt och minskad klimatpåverkan
Resurseffektivitet och cirkulära processer är centrala delar i flera av projekten. Genom att minska byggavfall och effektivisera materialflöden kan energianvändning och klimatpåverkan minska över byggnaders livscykel. Projekten kombinerar teknikutveckling, policyinriktade studier och praktiska piloter.
– Projekten ger ett viktigt kunskapsunderlag för att möta både dagens och framtidens energisystemutmaningar. De stärker förutsättningarna för att byggnader ska kunna bli mer energieffektiva, flexibla och långsiktigt hållbara, säger Anna Pettersson, handläggare vid Energimyndigheten.
Satsningen ger sammantaget ett kunskapsunderlag för bransch och beslutsfattare och bidrar till utvecklingen av ett mer resurseffektivt samhällsbyggande.
