Urbanisering pressar fastighetsutveckling i Stockholm

Ekonomiska aktiviteter i Sverige är i hög grad koncentrerade till storstadslänen, där Stockholms län ensamt bidrar med knappt 31 procent av BNP. Foto: Haut Risque/Unsplash
Ekonomiska aktiviteter i Sverige är i hög grad koncentrerade till storstadslänen, där Stockholms län ensamt bidrar med knappt 31 procent av BNP. Foto: Haut Risque/Unsplash

Tillväxtverket presenterar i rapporten Tillstånd och trender 2025 nya data och analyser om regional tillväxt och utveckling. Urbanisering fortsätter att prägla utvecklingen, samtidigt som nyföretagandet i Stockholm minskar. Befolkningsförändringar, arbetsmarknadsförskjutningar och regional obalans påverkar framtida efterfrågan på lokaler, bostäder och samhällsservice – med direkt betydelse för fastighetsbranschen.

Stockholm tappar i nyföretagande
Samtidigt som urbaniseringen håller i sig, visar rapporten att nyföretagandet i Stockholm minskat under perioden 2013–2023. Det kan få långsiktiga effekter på efterfrågan på kommersiella lokaler och kontor i huvudstadsregionen. Flera andra regioner ser dock en ökning av företagande, inte minst till följd av gröna industrisatsningar.

Nyföretagandet är en viktig motor för omställning och ekonomisk tillväxt, men tycks ha minskat på senare år, särskilt i Stockholm. Foto: Jakub Matyáš/Unsplash

Befolkningstrender förändrar lokalbehovet
Befolkningen ökar totalt sett i landet, men flera län och landsbygdskommuner har negativ befolkningsutveckling. Samtidigt blir befolkningen äldre, vilket förändrar behoven av bostäder, samhällsfastigheter och serviceinfrastruktur. Minskad invandring och färre födslar innebär att åldersstrukturen förändras snabbare än tidigare.

Kompetensbrist påverkar arbetsmarknaden lokalt
Sysselsättningsgraden är hög men varierar kraftigt regionalt. I kommuner med befolkningsminskning syns ofta högre sysselsättning, men även risk för arbetskraftsbrist. Bristande matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov kan påverka var verksamheter etableras – vilket i sin tur styr efterfrågan på fastigheter.

Fastighetsutveckling i förändrat näringsliv
Företagandets struktur förändras i takt med teknologisk utveckling och nya konsumtionsmönster. Industrins relativa tyngd minskar till förmån för tjänstesektorn, särskilt i större städer. Det påverkar fastighetsutvecklingens inriktning, där flexibla kontor, logistiklösningar och servicefastigheter får ökad betydelse.

Tydliga regionala skillnader i tillväxt
Tillväxt sker i hela landet, men skillnaderna i bruttoregionalprodukt per capita ökar mellan länen. Det signalerar potentiellt ökat behov av omfördelning och insatser för att upprätthålla livskvalitet – något som påverkar efterfrågan på både bostäder och samhällsfastigheter. Livskvalitetsindexet BRP+ visar mindre skillnader och antyder att andra faktorer än ekonomi också styr regional attraktivitet.

Landsbygdskommuner visar en svagare tillväxt och befolkningen minskar i flera län. Foto: nadia dulina/Unsplash

Framtida utmaningar för fastighetsbranschen
Rapporten lyfter flera strukturella utmaningar med direkt betydelse för fastighetssektorn: åldrande företagare, ojämn könsfördelning bland entreprenörer, samt växande andel företagare med utländsk bakgrund. Företagandet är större per capita i landsbygden än i städerna – vilket påverkar var framtidens lokaler och verksamhetsytor behövs.

Medskick med påverkan på fastighetsplanering
Tillväxtverket pekar på behovet av ett sammanhållet system för att mäta lokal och regional tillväxt. Myndigheten ser också fortsatt behov av stöd till demografiskt utsatta kommuner, samt riktade insatser för livslångt lärande. Förändrade pendlingsmönster och ökat distansarbete kräver bättre regional planering – en faktor av stor vikt för framtida fastighetsinvesteringar.

Källa: Tillväxtverket