Människan har länge varit på jakt efter rent vatten, det har varit en viktig global fråga och tillgången till vatten har säkerställt liv, tillväxt och välmående. Men i en tid där klimatet blir allt sämre börjar också ren luft bli en lyx och något vi jagar för välbefinnande. Även om vi i Sverige har relativt ren luft så behöver vi energioptimera fastigheter. Energioptimering sparar kostnader och ger i förlängningen positiv klimatpåverkan, men det gäller att inte strypa luftflöden för mycket och hamna i en situation där inomhusluften blir för dålig och påverkar människor som lever eller verkar i fastigheten. Människor tillbringar i allmänhet mer än 80% av sin tid inomhus och av den tiden tillbringar en stor del av den aktiva befolkningen sin 8-timmars arbetsdag på ett kontor. Vår hälsa beror alltså till stor del på inomhusmiljön där vi arbetar.
Av: Ulf Seijmer
Undvik de dolda farorna inomhus
Vi har ju inte glömt effekterna av det luftburna viruset COVID-19, det har gjort att betydelsen av god inomhusluftkvalitet allt mer uppmärksammats. Forskning visar att dålig ventilation och bristfällig luftkvalitet kan bidra till ökad spridning av virus, vilket understryker behovet av effektiva lösningar. Behovet finns överallt, både i fastigheter med nya tekniska lösningar och i fastigheter med äldre tekniska lösningar. Men att övervaka luftkvalitet, temporärt, eller permanent, är tekniskt möjligt. Oavsett fastighetstyp, så kan vi och behöver, ha full koll på den luft vi andas inomhus.
Luftens roll i virusspridning
Virus kan sprida sig via luften när en smittad person hostar, nyser eller talar. I miljöer med dålig ventilation kan dessa viruspartiklar kvarstå i luften under långa perioder, vilket ökar risken för att andra ska andas in dem. En försämrad luftkvalitet, karakteriserad av höga nivåer av föroreningar och låg luftfuktighet, kan ytterligare försvaga vårt immunförsvar och göra oss mer mottagliga för infektioner.
Luften inomhus är inte alltid så ren som den verkar, fylld med osynliga hot i form av virus och bakterier. Dessa mikroorganismer kan överleva och sprida sig genom luften, vilket utgör en risk för vår hälsa. Därför är effektiv ventilation och luftrening kritisk för att minska dessa hälsorisker.
Vägen till friskare inomhusluft och friskare människor
Dålig ventilation och otillräckligt luftutbyte i slutna utrymmen skapar en idealisk miljö för virus att frodas och spridas. Forskning har upprepade gånger visat en direkt koppling mellan dålig ventilation och ökad risk för virusöverföring. Effektiv ventilation och användning av luftrenare vid behov är avgörande åtgärder för att bekämpa detta problem, men koll på luften är kanske det viktigaste, så vi vet vad vi skall förändra.
Teknik inget hinder
Att utrusta en fastighet med äldre teknisk lösning för att mäta luftkvalitet, eller att utrusta en fastighet med en nyare teknisk lösning med sensorer syftar till samma sak, att hämta data som vi kan analysera. Uppkopplade sensorer kan hjälpa till i äldre fastigheter, de är lätta att efterinstallera och fungerar ofta i många år utan fast installation. I moderna fastigheter finns ofta teknisk utrustning för att mäta, men vi kan även där behöva stötta med ytterligare sensorer. Sensorer anslutna till internet ses ofta som en del i Internet of Things och är en teknisk lösning för att samla data. Data om fastigheten kan vi använda för att skapa insikter, insikter som vi kan använda för att förändra vårt beteende och finjustera inomhusklimatet. Dessa insikter kan alltså leda till förändringar som kan förflytta fastighetsägare till en position där de kan spara pengar och miljö och samtidigt både ha bättre kontroll på inomhusklimatet och, genom att man kan presentera data få ett kvitto på att inomhusklimatet är lämpat för sitt ändamål.
Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för inomhusluftkvalitet publicerades 2010 och uppdaterades 2023. De omfattar rekommendationer för luftkvaliteten inomhus och täcker föroreningar som CO2, partiklar, VOC, temperatur och luftfuktighet bland annat. Riktlinjerna sätter gränser för var alla dessa värden och även om det är riktlinjer så bör vi så klart hålla oss under gränsen.
Komponenter i luftkvalitet och effekten på människor
Flera aspekter av luftkvalitet, inklusive temperatur, CO2-nivåer, partikelmateria (PM) och luftfuktighet, spelar en viktig roll i virus överlevnad och spridning.
Temperatur: I allmänhet överlever virus bättre vid svalare temperaturer, vanligtvis mellan cirka 4°C och 16°C. Influensavirus kan dock överleva även vid varmare temperaturer.
CO2: Förhöjda CO2-nivåer i dåligt ventilerade utrymmen kan indirekt öka risken för överföring. Detta beror på att höga CO2-nivåer kan leda till ökad andningsfrekvens och djupare andetag, vilket kan öka mängden virus som inandas.
Partiklar (PM1.0, PM2.5, PM10): Dessa små partiklar kan fungera som bärare av virus och ge dem en yta där de kan fästa och förbli luftburna under längre perioder. Detta kan potentiellt öka risken för överföring, särskilt i dåligt ventilerade utrymmen.
Luftfuktighet: Studier tyder på att höga luftfuktighetsnivåer (över 60 %) kan öka överlevnadstiden för vissa virus i luften något. Luftfuktighetens inverkan varierar dock beroende på det specifika viruset och andra miljöfaktorer. Låg luftfuktighet kan också irritera luftvägarna och göra människor mer mottagliga för infektioner.
Sensorer kan analysera i realtid
Den svenskutvecklade sensorlösningen HibouAir har nyligen lanserats med ett innovativt verktyg kallat Virusindex, som använder AI för att ge realtidsinsikter om risken för virusspridning baserat på aktuella luftkvalitetsdata. Denna funktion gör det möjligt för användare att snabbt identifiera och åtgärda potentiella hot, vilket bidrar till säkrare och hälsosammare inomhusmiljöer. Genom att med två eller flera sensorer samla data räknas risken för virusspridning ut. Sensorerna mäter samtliga ovanstående faktorer och ger en ögonblicksbild av virusspridningen.
Framtiden för inomhusluftkvalitet
Realtidsövervakning av luftkvalitet är ett viktigt steg mot att förbättra folkhälsan och bekämpa spridningen av luftburna virus. Genom att mäta och följa upp kan vi skapa miljöer där människor inte bara känner välmående utan också är skyddade mot hälsorisker.
Genom att främja användningen av avancerade luftkvalitetsövervakningssystem och följa rekommendationer från organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) kan vi bidra till en hälsosammare inomhusmiljö för alla. WHO:s riktlinjer för inomhusluftkvalitet betonar vikten av att hålla koll på och kontrollera dessa nivåer för att minska hälsoriskerna associerade med dålig luftkvalitet.
Teknik ger oss möjligheten att inte bara reagera på problem med luftkvaliteten när de uppstår, utan också förutse och förebygga dem. Det är en investering i framtiden för vår hälsa, vårt välbefinnande och vår förmåga att skapa miljöer där vi inte bara överlever utan trivs. Genom att omfamna dessa teknologier och integrera dem i våra byggnader kan vi ta viktiga steg mot att minska spridningen av virus och andra luftburna hot. Det är ett ansvar och en möjlighet vi inte har råd att ignorera.
