Elektrokroma, kurvade, solavskärmande och energialstrande glas. Det var några av trenderna på årets stora glasmässa, Glasstec, i Düsseldorf i slutet av oktober. Andra trender var tunt och lätt – men också starkt och stort. Utanför mässan stod exempelvis en 3 gånger 18 meter stor glasskiva på en långtradare.
Glasmässan Glasstec i Düsseldorf firar 25 år. I nio hallar – var och en stor som en fotbollsplan – kan besökaren se allt från färgade konstglas till hela produktionslinjer för glastillverkning.
1 200 utställare från 50 olika länder fyller hallarna med produkter, modeller, maskiner och verktyg. En så heltäckande kraftsamling från branschen och glasforskningen har ingen motsvarighet i världen.
I år har de elektrokroma glasen som kan växla från transparenta till ogenomträngliga fått sitt verkliga genombrott. Glasen kan användas i konferensrum, badrum och ytterdörrar för att få insynsskydd. De kan också användas i kontor för att skärma av besvärande solinstrålning. En svag elektrisk spänning mellan glasskikten förvandlar glasen från genomskinliga till vita. Med hjälp av den elektriska spänningen går det också att skapa spännande mönster i glasen.
Böjt glas en av trenderna
I innovationshallen ställer den kinesiska glastillverkaren Northglass ut ett fem sex meter krökt glas med soffor på vardera sidan. I den kinesiska staden Tianjin har företaget ställt upp en åtta meter krökt glasskiva, vilket förnärvarande är rekord. Företaget har byggt en särskild ugn i fabriken för att kunna böja glas av den storleken.
En av de mer spektakulära produkterna på mässan är de så kallade XXL-glasen. Det handlar om glas som kan tillverkas ända upp till 3,5 gånger 18 meter och som väger över tre ton. Utanför hallarna har glastillverkaren Saint-Gobain ställt upp en långtradare med XXL-glas. Med sin storlek hade den ingen möjlighet att köra in i hallarna. Andra tillverkare av XXL-glas är Sedak, Thiele Glas, AGC och Interpane.
Andreas Bittis är sälj- och marknadschef på Saint Gobain. Tidigare har han arbetat som arkitekt på stora och välrenommerade arkitektkontor i bland annat Aachen, Sidney och Beijing. Han berättar att glasindustrin i Tyskland har arbetat med olika bestrykningar mellan glasskikten under ett trettiotal år. Det har lett till ett tekniksprång som möjliggjort större och större glas.
Ett av de företag som hakat på trenden är Apple som har 16 meter höga och rörliga glasrutor i sitt huvudkontor i Kalifornien.
– För två år sedan hade vi ingen beställning av XXL-glas. I år har vi fem projekt i pipeline. I teorin skulle det gå att tillverka ett 100 meter långt glas. Men transporter och logistik sätter gränser. Ett 21 meter långt glas kan man lasta på en långtradare och fortfarande stänga dörren. Större glas blir helt enkelt för krångliga att frakta, säger Andreas.
Anpassas efter solstrålningen
En annan teknik på frammarsch är glas som ändrar färg och stänger ute en stor del av värme- och ljusstrålningen när solen är som mest intensiv. Här håller sig det norska företaget Sunphade väl framme. Den solskyddande filmen sitter på insidan av det andra glasskiktet av tre. Trots solskyddet påverkas transparensen inte så mycket av starkt solljus i dessa glas.
Tekniken används i den legendariske brasilianske arkitekten Oscar Niemayers kupol i staden Liebzig. När kranföretaget Kirow skulle göra en tillbyggnad av en gammal fabriksbyggnad anlitade man Niemeyer. Kupolen är byggs upp av glas med formen av liksidiga trianglar. Genomsläppligheten och färgtonerna varieras efter behov och styrs av elektricitet. En mindre modell av kupolen står uppställd i innovationshallen på Glasstec.
Glas med alger ger el
Intressant är också utvecklingen av energialstrande glas. Det är glas med ett biologiskt mellanskikt av alger som producerar el. En bra jämförelse är fotosyntesen som kan ta tillvara på solens strålning och omvandla den till klorofyll. Forskarna och tillverkarna börjar nu alltså lära av naturen för att ta fram nya produkter och tillämpningar. I stadsdelen Wilhelmsburg i Hamburg finns ett experimenthus där tekniken testas i skarpt läge och på mässan hittar vi en vägg där tekniken visas för besökarna.
Intill de så kallade ”bioreaktorerna”, alltså glasen med elproducerande biolösning, hittar vi Victor Rosenberg, en driven australiensk entreprenör som startat företaget Clearvue. Han har en annan lösning på energiproducerande glas. Ett mellanskikt inne i glaset får en del av strålningen att reflektera ut mot fönsterbågen där små solceller sitter på rad.
– I princip skulle glas av det här slaget kunna producera el för ett helt kontor, säger han.
Explosionsartad utveckling
Mitt i mässvimlet ligger avdelningen Glass technology live. Det är här forskare, studenter och industri ställer ut de allra senaste innovationerna. Här möter vi Ulrich Knaack, professor vid Darmstadts och Delfts tekniska universitet. Han är länken mellan fyra tekniska universitet och glasindustrin i Tyskland. Glas Technology live är Ulrich Knaacks skötebarn och samarbetet mellan akademi och industri är en av en framgångsfaktorerna bakom det tyska ”glasundret”, menar han.
Vi slår oss ner vid ett bord, omgivna av ett antal smarta produkter och ”mock-ups” (modeller) som visar frontlinjen inom modern glasteknologi. Mitt emot oss har vajar en bil upphängd i två tunn-glas – ett prov på de nya värmehärdade tunnglasens styrka.
I år är det första året som Ulrich Knaack är ansvarig för innovationsdelen av mässan. Han har tagit över efter den världskände arkitekten och ingenjören Stefan Behling, som idag är chef för det renommerade Stuttgartbaserade arkitektkontoret Foster + Partner.
– Glasbranschen upplever nu en explosionsartad utveckling som kan jämföras med den som stål- och betongbranschen genomgick mellan 1950 och 1970. Vi kan bygga in allt fler funktioner i glasen och vi kan göra dem både större och mer hållbara – men också tunnare. Det ska bli spännande att följa hur exempelvis tunnglas kommer att kunna användas i fasader, säger Ulrich Knaack.
Ytterligare en nymodighet är att använda glas i bärande konstruktioner. Det är en teknik under utveckling. På mässan visas en brokonstruktion där de bärande balkarna är av massivt glas. Här finns också en prototyp av ett golv i genomskinligt glas. Golvet är uppbyggt med sandwich-teknik. Det består av två stycken fem meter långa glasskivor. Mellan skivorna står glasrör på högkant. Rören stabiliserar konstruktionen och skapar distans mellan skivorna. Så snart kanske du kan titta ner på kollegorna i våningen under.
Produktionen automatiseras
I flera av utställningshallarna visas också de nyaste maskinerna för tillverkning av glas. Mässan belyser den trend som gäller all nutida produktion: Allt fler moment i produktionskedjan automatiseras och datoriseras.
Flera utställare har satt upp hela produktionslinjer för glastillverkning i mässhallarna. Ett av dem är Forel som disponerar en stor del av hall 16 där de visar sina maskiner för olika moment av tillverkningen.
– En förutsättning för att maskintillverkarna skulle ställa upp på mässan var att de kunde köra sina maskiner i skarpt läge. Det är möjligt eftersom vi har kraftaggregat i källaren. De här maskinerna kräver nämligen en massa elektricitet, berättar mässans presskommunikatör David Krauss.
”Fönsterglas består av en mängd olika delprodukter. För att klara av att utveckla en produkt och få ut den på marknaden krävs därför samarbete i flera led. Det är därför forum som Glass technology live är så viktiga.”
Professor Ulrich Knaack
