Text: Susanne Ringheim Kilje
En entré har många olika funktioner att fylla. På några få sekunder ska den ge en signal om var man är, vart man ska och vilken typ av byggnad man står inför. Detta första möte påverkar besökarens intryck av hela verksamheten, redan där och då.
Det säger Anna Espling Rolf, arkitekt och gruppledare på LINK Arkitektur. Hon menar att entréns betydelse är tydlig var man än kommer i världen och att ytterdörren alltid är det mest dekorerade elementet på en byggnad.
– En entré ska hittas, identifieras och skapa lust att gå in, på väldigt kort tid. Entrén är ett budskap om vad du kan förvänta dig och om hur du blir bemött inne. Den blir nästan som ett mänskligt möte, där du läser av ett känsloläge eller intention. Entrén är också ett ställe där du får fysisk kontakt med byggnaden.
Synlig reception bra för mottagandet
Anna Espling Rolf som är ansvarig arkitekt för hälsa och omsorg på LINK har bland annat ritat entrén till vuxenakuten på Södersjukhuset. Många som kommer till ett sjukhus känner sig rädda, stressade eller förvirrade. En tydlighet i strukturen och en plats där man kan möta en människa ansikte mot ansikte och fråga om vägen, tillsammans med en normaliserad entré som innehåller så få sjukhuselement som möjligt, kan minska stressen.
– En synlig reception är jätteviktig. Och orienterbarhet, för sjukhus är ofta väldigt stora strukturer; det blir nästan som att gå in i en ny stad. Tryggheten ökar och folk kommer i tid om det är naturligt att hitta. Utgångspunkten för behandling blir helt enkelt bättre, säger hon.
Det finna andra lösningar inom vården som får de personer som vistas i byggnaden att hitta lättare och att känna sig tryggare. Ett exempel är Erasmussjukhuset i Rotterdam, där sjukhusets offentliga delar är överflödade gator som binds samman med staden. Man kan gå runt eller sitta och vänta i torgrummen på att bli inkallad via mobilen.
Hur hittar hjärnan?
Våra hjärnor använder olika sätt att hitta fram, säger Anna. Vissa personer är mer inställda på att hitta via landmärken, andra orienterar efter rutnät eller symboler. På Södersjukhuset används långa, tydliga korridorer som visar vad som är överordnat – till exempel ett genomgående kalkstensgolv på hela nedre planet samt vid ingången. Kalksten bir i detta tillfälle liktydigt med att hitta ut – eller in.
Konst och kontakt med den omgivande utsidan fungerar som landmärken och kan ge vägledning. Tydliga trapphus och sammanhållna material, skyltar och ledstråk blir komplement i orienteringen.
Brandsäkerhetskrav, hygienkrav och snäva ekonomiska ramar begränsar möjligheterna att gå ”wild and crazy” när det gäller utformningen av sjukhusentréer. Dessutom finns en del riktlinjer kring material att förhålla sig till. Men när det gäller andra typer av byggnader, som exklusiva flerbostadshus eller kontor, gäller nästan det motsatta.
– En inbjudande entré blir ett konkurrensmedel. Eftersom entrén hänger ihop med resten av byggnaden, berättar den också något om varumärket. Material, ljus, kvalitetsnivå och så vidare visar vilka värden verksamheten bygger på, säger hon.
Exponera det positiva
Rehab Station Stockholm, RSS, är ett internationellt rehabiliteringscenter som tar emot patienter från hela världen som LINK har ritat. Här sammanlänkas alla byggnader i en volym, som inrymmer gemensamma funktioner såsom entré, restaurang och mötesplatser.
– Det är härligt om man i entrén – som här – möter verksamheten på en gång. På RSS ser man direkt de trevliga delarna som öppnar upp och bjuder in: reception, matsal, träningslokaler. Oavsett vem du är, är det viktigt att du exponeras för det positiva, det generösa och att få överblick, säger hon.
Även om det finns möjlighet att rita och bygga många olika typer av entréer handlar det oftast om avvägningar och kompromisser som lägger begränsningar på utformningen.
– Om det är ett sjukhus ska energi- och tillgänglighetskrav balanseras, så man vill gärna ha en roterande dörr. Å andra sidan är en roterande dörr mindre bra för den som går långsamt eller om det är mycket folk som ska in på en gång, säger hon.
Konstruktionen och byggnationen av entrédörrar och entrépartier är egentligen inte annorlunda mot andra typer av byggnadskonstruktioner, säger hon. Däremot är säkerhetsfrågan överordnad, särskilt i sjukhusmiljöer som har stränga funktionskrav.
– Där gäller det att använda byggmaterial som ser bra ut och håller i många år, som sten och glas. Men generellt sett är entréer – som alltid i byggnadsprojekt – ett samspel mellan behov, funktion och estetik.
Fakta
En studie gjord på väntrum i sjukhus visar att om ett rum upplevs som attraktivt har det betydelse för bedömningen av hela vårdupplevelsen. Är väntrummet torftigt så tycker man att vården är torftig. Det är närliggande att tro att samma sak gäller för entréer. Generellt är det bra att kunna se den person och den verksamhet man ska möta utifrån – speciellt om man är stressad, eftersom förmågan att ta in information då är begränsad.
