Trots att förseningarna varit många och långa räknar Industrins Kraft (TVO) med att Olkiluoto 3 och Finlands femte kärnreaktor tas snart i drift och att projektet klarar sig utan ytterligare motgångar. Enligt ett färskt pressmeddelande arbetar Industrins Kraft nu för att Olkiluoto 3 ska bli en förebild för utsläppsfri elproduktion.
De många oväntade svårigheterna för leverantören, franska Areva, att bygga reaktorn beror delvis på att reaktorn är av en ny typ. Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor i motsats till sina fyrtio år äldre halvsyskon som är kokvattenreaktorer. Att tillgripa ny teknik i kombination med hyperstrikta säkerhetsföreskrifter spände ut tidtabellen.
En miljardtvist med leverantören och upprepade förseningar är några av oenighetens beståndsdelar. Bygget av Finlands femte kärnreaktor har brottats med många problem. Om två ska reaktorn i varje fall producera el, säger projektledningen.
Olkiluoto 3 skulle egentligen ha varit klar för kommersiell produktion 2009, men efter en första försening sades det 2011, som blev 2013, som blev 2015. Ytterligare förseningar har skjutit fram den antagna starten till nio år efter den ursprungliga tidtabellen, till slutet av 2018.
Att det visade sig svårare än väntat för leverantören, franska Areva, att bygga reaktorn beror delvis på att reaktorn är av en ny typ. Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor i motsats till sina fyrtio år äldre halvsyskon som är kokvattenreaktorer. Att tillgripa ny teknik i kombination med hyperstrikta säkerhetsföreskrifter spände ut tidtabellen.
Areva och TVO har olika tolkningar om vems fel förseningen är. Parterna kräver fortfarande varandra på flera miljarder euro i ersättning.
Dröjsmålen har blivit så många att bygget har kritiserats i offentligheten. TVO medger misstagen, men betonar att man äntligen har jämnt tempo.
Imagehantering är svårt, inte minst då gamla osanningar sprids ohejdat. Det ryktas till exempel vilt om att Olkiluoto treans betong är skör. Mätningar som utförts under sex bars tryck bevisar motsatsen.
Det är nödvändigt, för säkerhetskraven är gigantiska. Bara reaktorbyggnadens yttre skal, som utgörs av flera meter tjock betong fylld med armeringsjärn, ska tåla en flygplanskrasch. Och även om det gick hål på ytterskalet finns ett inre skal som isolerar strålningen från omvärlden.
Reaktorn har en effekt på hela 1 600 megawatt – nästan lika mycket som Olkiluoto 1 och 2 tillsammans. De båda producerar en sjättedel av all den el som förbrukas i Finland i dag. Om de får förlängt driftstillstånd minskar Finlands beroende av importerad el markant för en längre tid framåt.
Bit i klimatpusslet
Den tredje reaktorns tryckkärl och byggnadens skal är de enda komponenterna som inte är tänkta att bytas ut under kraftverkets livstid, som är planerad för sextio år.
Reaktorn ska testköras både med kall- och varmvatten innan de första bränslestavarna läggs in. Under driften hettar kärnreaktionerna upp vatten som förångas och pumpas in i Siemens hög- och lågtrycksturbiner i byggnaden intill. Under högt tryck får ångan turbinen att rotera 1 500 varv i minuten. En generator gör elektricitet av rörelseenergin.
TVO bedömer att kärnkraften kommer att behövas länge till som en komponent i Finlands energipalett både för att minska importbehovet och för klimatmålens skull. När Olkiluoto 3 startar är nästan nittio procent av Finlands elproduktion utsläppsfri.
Det bränsle som kärnreaktorerna i Olkiluoto har förbrukat mellanförvaras på området. Stavarna ska kapslas in i kopparhylsor och slutförvaras i berggrunden, i grottan Onkalo, ett stenkast från reaktorerna.
Kärnbränslet ska begravas i urberget, 400 meter under markytan, så att den resterande strålningen inte påverkar miljön. Också låg- och mellanaktivt avfall från Olkiluoto begravs i grottan, likaså all strålningskontaminerad sjukhusutrustning.
Källa: HBL och Industrins Kraft
Markku Björkman
