Regeringen lägger nu fram ett lagförslag som ska riva upp lex Laval.
Facket ska lättare kunna ta till stridsåtgärder när utländska arbetare saknar kollektivavtal.
Regeringen ska på onsdag klubba en lagrådsremiss där man föreslår en ändring i utstationeringsreglerna, även kallade lex Laval. Att riva upp lex Laval var ett vallöfte från Socialdemokraterna.
Statsminister Stefan Löfven (S) pekar på att Sverige till skillnad från många länder inte har någon lag som garanterar utstationerade arbetare från andra EU-länder en minimilön i Sverige.
"Otroligt viktiga"
-Det innebär att om det inte finns kollektivavtal på en arbetsplats, då finns det ingen bottenplatta för lönerna, säger Löfven.
-Därför är kollektivavtalen så otroligt viktiga.
Lagförslaget innebär att den så kallade bevisregeln tas bort. Det ska göra det lättare för facket att vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som saknar kollektivavtal.
Efter EU-dom
Bevisregeln innebär att en arbetsgivare slipper bli utsatt för stridsåtgärder om denne kan visa att de utstationerade arbetarna har minst sådana villkor som motsvarar vad facken tänker kräva i ett EU-anpassat kollektivavtal.
Regeln infördes av den förra borgerliga regeringen 2010 och var en följd av en EU-dom.
-Förra regeringen valde att tolka EU-lagstiftningen på ett överdrivet sätt och i praktiken ta bort svenska fackföreningars möjligheter att stå upp för kollektivavtalen, säger Löfven.
Klarar prövning?
Regeringen bedömer att lagändringen skulle klara en ny prövning i EU:s domstol.
-Ja, vi gör den bedömningen. EU är inte till för att sänka människors löner, säger Löfven.
Regeringen måste dock få igenom lagförslaget i riksdagen först. I den kommitté som utredde ändringar i lex Laval reserverade sig de borgerliga partierna.
-Vi utgår från att det finns stöd. Det är den svenska modellen vi pratar om, säger Löfven.
Med minimivillkor
Tanken med lagförslaget är att om arbetsgivarna inte frivilligt tecknar kollektivavtal så kan facket med stridsåtgärder försöka tvinga fram ett EU-anpassat kollektivavtal. Det ska innehålla vissa minimivillkor, framförallt en lägsta lön som motsvarar den som finns i svenska kollektivavtal. Däremot ingår inte till exempel semesterersättning och tjänstepension.
Lagförslaget ger också facket tydligare befogenheter att kontrollera utstationerade arbetares villkor. Till exempel ska arbetsgivaren inom tre veckor lämna ut handlingar i form av anställningsavtal, lönespecifikationer och tidrapporter.
Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2017.
(TT)
