Oslo öppnar för en promenad bland trädtopparna

Stovner-tornet är utformat som en 260 meter lång cirklande gångstig med brant stigning. Foto: LINK-arkitektur, fotograf: Jiri Havran
Stovner-tornet är utformat som en 260 meter lång cirklande gångstig med brant stigning. Foto: LINK-arkitektur, fotograf: Jiri Havran

Den 12 oktober öppnas en ny och särskild attraktion i Oslo. Stadsrådet för stadsutveckling Hanna E. Marcussen och Statssekreterare för kommun- och moderniseringsavdelningen Bjørnar Laabak gör officiell öppning. Stovnerstad och Stadsmiljö, Oslo Kommun, är initiativtagare till tornets inrättande. LINK-arkitekturen har varit ansvarig för designen på stadsmiljöns vägnar. Tornet är listat på Fossumberget norr om Stovner centrum. Stovner-tornet är utformat som en 260 meter lång cirklande gångstig med brant stigning, femton meter uppe i luften. Resan upp i tornet kan upplevas som en promenad bland trädtopparna, där två kan gå ihop i höjden. Vägen uppför gångbanan är universellt utformad och ger utsikt över Groruddals kullar, träd och byggnader, med Oslofjorden i horisonten. Plattformar längs körfältet ger utrymme för fler människor att sitta ihop, koppla av och njut av synen. Tornets design är inspirerad av fågelns flygning i luften där platån är deras fågelledare. Gangvägen bärs av gitterstolpar som glider mellan trädstammarna. Polerna husar fågelburar för tornet sjöare, en fågel som trivs i en flock. Plattformarna är inredda med anpassade foder, sovande och sittande element. Rekkverk har en höjd på 1,30 meter vilket ger både verklig säkerhet och en säkerhetsupplevelse. Tornets belysning betonar cirkelrörelsen och hjälper området att uppfattas som säkert och tillgängligt. Design, materialval och säkerhet prioriteras i projektet och bärkonstruktioner placeras så smidigt som möjligt i terrängen. Projektet ingår i områdeshissen Stovner Centers aktivitetspark Jesperudjordet for alla. Syftet med åtgärden är att lägga till en attraktion för området i linje med rekommendationer från Fafos områdesanalys (Rurbane möten, Fafo rapport 2013: 02). Källa: Link Arkitektur