Text: C-G Hanberg
Robusthet i ett projektets olika faser utifrån nya hotbilder. Om detta angelägna ämne handlade FSD:s intressanta föredrag på Brandskydd 2018. Pär Hansson, brandingenjör och vd på FSD i Göteborg, menade att det finns en otydlighet vad gäller kraven på byggherren, kopplad till nya hotbilder. Det gäller därför att hitta rätt säkerhetsnivå. Där har säkerhetsprojekteringen en viktig roll.
– Säkerhetsprojektering kräver kunskap om nya hotbilder som klimatförändringar, höga vattenflöden och terrorattacker. Dessa hotbilder måste beaktas i projektering, upphandlingsfas, genomförande och förvaltning. Vi måste ha kunskap både om dagens hotbilder och kunna bedöma om dessa hot är relevanta även i framtiden. Än viktigare är det att kunna identifiera framtida hotbilder, säger Pär Hansson.
Inte bara i tropikerna
Hotbilderna, bland annat höga vattenflöden, påverkar brandskyddet. Något som kanske främst förknippas med tropiska länder.
– Men även i Göteborg, som är en kuststad, tar vi hänsyn till extrema vattenflöden när nya stadsdelar projekteras, berättar Annie Martinsson, brandkonsult på Fire Safety Design, FSD.
Fastighetsägaren måste då vidta olika åtgärder för att skydda sin egendom och säkerställa att utrymningen fungerar vid brand i ett översvämmat kvarter.
– Vi vet från naturkatastrofer att människor ogärna lämnar sina hem ens vid sådana allvarliga händelser. Det är därför rimligt att utgå från att de boende stannar kvar i byggnaderna, även om de omges av vatten, menar Annie Martinsson.
Handlingsberedskap
En fastighets tekniska livslängd är cirka 50 år. Men det kanske är först efter 49 år som den i värsta fall står helt under vatten.
– Det gäller då att bygga in en handlingsberedskap, en plan B, för detta som inte på ett negativt sätt påverkar funktionen under fastighetens hela livslängd, säger Pär Hansson.
Att brandrisken är stor i byggnader som värms upp med fossila bränslen är uppenbart. Solceller och elbilar med laddningsplatser blir nu allt vanligare när vi ställer om till miljövänliga bränslen och drivmedel som el. Elen innebär också en potentiell brandrisk.
– Vi måste vara säkra på att vi inte bygger in nya felkällor och risker när systemen är oprövade. Om en solcellspanel fattar eld eller om brand utbryter i ett garage med många elbilar kan räddningstjänstens insats bli komplicerad. Därför måste vi ta reda på hur vi på bästa sätt ska kunna trygga räddningstjänstens insatssäkerhet i ett framtida riskscenario, säger Annie Martinsson.
Pär Hansson och Annie Martinsson tog också upp antagonistiska hot som terrordåd. Efter dådet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017 insåg man att fordonshindren måste bli svårare att forcera.
– Det innebär samtidigt att det blir svårare för räddningstjänsten att ta sig fram, menar Pär Hansson. Vår roll som konsulter är att hitta en lösning som stoppar fordonsattacker men ändå gör det möjligt för räddningsfordon att komma fram.
Anlagda bränder ett samhällsproblem
Anlagda bränder är en hotbild vi enligt FSD:s föredragshållare kommer få leva med även i framtiden.
Enligt MSB var cirka hälften av alla bränder mellan 2008 och 2017 anlagda och är ett växande samhällsproblem. Genom samarbete, uppmärksamhet och förebyggande åtgärder minskar risken för en anlagd brand. Anlagda bränder startar ofta i material som papper, kartonger och skräp. Det är också vanligt att bränder anläggs i trapphus, korridorer, toaletter och på̊ byggnadens utsida. FSD menade att många bränder kan stoppas om platser där många människor rör sig hålls skräpfria.
