Framtidens campusboende – prisvärt, upplevelser, lärmiljöer och levande kvarter

Linda Teng, arkitekt och bostadsutvecklare, Akademiska Hus.
Foto: Mari-Louise Paulson
Linda Teng, arkitekt och bostadsutvecklare, Akademiska Hus. Foto: Mari-Louise Paulson
Kv. Forskningen, som består av tre byggnader med 305 studentbostäder samt testbädden KTH Live-in Lab. 
Foto: Mari-Louise Paulson
Kv. Forskningen, som består av tre byggnader med 305 studentbostäder samt testbädden KTH Live-in Lab. Foto: Mari-Louise Paulson
Forskningen är projekterad för plusenergi, med solceller, bergvärmepumpar och avloppsvärmeväxlare skapas tillräckligt med energi för att försörja husen.
Foto: Mari-Louise Paulson
Forskningen är projekterad för plusenergi, med solceller, bergvärmepumpar och avloppsvärmeväxlare skapas tillräckligt med energi för att försörja husen. Foto: Mari-Louise Paulson
I bottenplanen finns en tvättstuga, postfack och forskningslabb. Allt för att skapa miljöer där man kan vistas. I både tvättstugan och postrummet finns bord och eluttag så att den som vill ska kunna jobba med sina projekt där. 
Foto: Mari-Louise Paulson
I bottenplanen finns en tvättstuga, postfack och forskningslabb. Allt för att skapa miljöer där man kan vistas. I både tvättstugan och postrummet finns bord och eluttag så att den som vill ska kunna jobba med sina projekt där. Foto: Mari-Louise Paulson

Text: Mari-Louise Paulson

Byggandet av studentbostäder kommer ofta i skymundan. Ändå är det en ytterst expansiv marknad. Linda Teng, arkitekt och nytillträdd bostadsutvecklare på Akademiska Hus, ett bolag med ett övergripande mål att medverka till att 11 000 student- och forskarbostäder byggs runt om i landet till 2021, är en av dem som ska medverka till att genomföra detta.

– Jag tror på arkitektur som tar hänsyn till plats och sammanhang i historien, som utgår från hur och vem som ska använda byggnaden, platsen eller rummet. Då skapas ett mervärde, som både kan överraska och bidra till ett mer hållbart perspektiv, säger arkitekten och bostadsutvecklaren Linda Teng.

 

Hon började studera arkitektur lite av en slump på KTH 2002 men fattade snabbt tycke för utbildningen och dess frågeställningar så hon studerade vidare. 2009 tog Linda Teng examen från Konstakademins Arkitektskola i Köpenhamn. Under studietiden läste hon även kurser i kulturgeografi samt jobbade bland annat på Henning Larsen, SHL och MAP. Men det var som arkitekt på Semrén & Månsson som Linda Teng fick en förståelse för samhällsbyggnad och hur städer växer fram. I form av en gedigen erfarenhetsportfölj av projekt med allt från tävlingar, projektering, stora stadsutvecklingsprojekt till formandet av flexibla detaljplaner.

Byggherretävling gav spännande uppdrag

Intresse för studentbostäder och campusutveckling tog också fart när hon arbetade på Semrén & Månsson. Akademiska Hus, KTH och Stockholms stad initierade en byggherretävling inom ramen för 6000 plus för att skapa levande campus. Linda Teng och hennes kollegor gjorde ett förslag men premissen att skapa väl utformande och funktionella lägenheter till en rimlig kostnad.

– Vi landade på en tomt som bestod av en anonym parkeringsplats med mycket potential och en fantastisk utsikt över Stockholms takåsar. Redan då fanns också tankar på att KTH skulle driva ett forskningslabb i någon av byggnaderna, säger Linda Teng.

Resultatet, som alltså vann, blev Kv. Forskningen, som består av tre numera prisade byggnader med 305 studentbostäder samt testbädden KTH Live-in Lab.

Projektets tog sin utgångspunkt i vad en student har råd att betala? Alltså en relativt tight budget där premissen var att använda prefabricerad betong för stomme och fasad, något som vi ville skulle vara en viktig del av byggnadernas gestalt. Utformningen hämtar också inspiration från platsen med dess utsikt, klippbrant, synliga hällar och berg i dagen. Tack vare huskropparnas knäckta form, staplade betongelement i skiftande nyanser och förskjutna fönsterband ger det husen ett närmast skulpturalt intryck, säger arkitekten om projektet som också gav henne utmärkelsen ”årets betongarkitekt” 2017.

 

Andra ambitioner var att arbeta hållbart. Linda Teng beskriver det som att ”glas, trä och prefabricerad betong spelat huvudroll för att skapa de robusta skulpturala volymer där varje detalj och mellanrum har tagits om hand”. Från de tjocka isolerande ytterväggarna med skarpa djupa fönsternischer, till de tiltade taken som både ger karaktär och möjliggör för mer än 1000 kvm solceller.

 

KTH Live-in-lab labb för framtidens bygglösningar

I projektet ingår också KTH Live-In Lab som invigdes den 26 september 2018. Det är en testbädd för metoder och produkter inom bygg- och miljöteknik som syftar till att korta ledtiden mellan forskning och marknad. Testbädden består av fyra lägenheter, som bebos av studenter, och dessa bostäder är kopplade till olika forskningsprojekt där testdata samlas in och kan följas via en app. Dessa hem är utformade som de andra studentlägenheterna men har helt flexibla väggar. Vilket gör att man i forskningssyfte kan flytta innerväggar och till exempel öka eller minska storleken på badrum, privata- eller sociala ytor.

– Tänk att vi fick en flexibelt uppbyggd lokal där KTH under flera år framöver kommer kunna testa, verifiera och utveckla de olika boendemiljöerna i lokalen. En kunskap som sedan kan spridas vidare, säger Linda Teng.

Studentbostäder utvecklas

I sin nuvarande roll på Akademiska Hus arbetar Linda Teng vidare med studentbostäder. Hon var nyligen och tittade på utvecklingen av Campus Umeå där Akademiska Hus arbetar med en stor detaljplan för studentbostäder som ska byggas i egen regi.

– Trots en snäv ekonomi vill vi få till levande bottenvåningar. Frågan är hur vi under dessa förutsättningar kan ge plats till gemensamma utrymmen, upplevelser, lärandemiljöer och läsesalar, eller andra aktörer, säger Linda Teng och ger ett exempel från Campus Umeå där Ikea har ett showrom som också fungerar som ett vardagsrum för studenterna.

I ett campusprojekt finns också mycket annat att ta hänsyn till så som klimat, årstider och geografiska förutsättningar.

– Vi tittar på förtätning och utveckling på flera campus i Sverige. På olika lärosätens förutsättningar så som klimat, ljus och mörker i till exempel Luleå eller hur man ska tänka i Lund där det ofta blåser oavsett i vilken riktning man rör sig, säger Linda Teng.

Framtidens studentbostäder och arkitektur

I framtiden hoppas hon kunna bidra till att fler möjligheter skapas för samverkan och utveckling. Där olika innovationer kan testas och tas fram tillsammans med andra aktörer. Hon vill också arbeta för goda och hållbara miljöer och campur.

Linda Tengs uppdrag på Akademiska Hus är också att i dialog med kommuner och Sveriges lärosäten driva fram detaljplaner för fler studentbostäder. Där olika typer av människor ska kunna leva och bo precis som i en stad med sociala, gröna och trevliga mötesplatser.

– Arkitektur ska alltid ha en relation till sin plats, historia och sina brukare. Det är då byggnader blir lite mer mänskliga oavsett var de ligger. Men om vi ska lyckas behålla den värld vi har behöver hela byggindustrin tänka utifrån ett cirkulärekonomiskt perspektiv och helt enkelt inte skapa så mycket nytt. Där vi ser byggmaterial som något vi odlar och som kan återanvända till kretsloppet. Ett gediget uppdrag som vi gemensamt måste arbeta för, säger hon.

Fakta

  • Kv. Forskningen har vunnit priser för såväl innovation och hållbarhet som gestaltning. Vid den europeiska konferensen ”The Class” i Lissabon november 2017 vann projektet ”Best Property Innovation and Sustainability Award 2018”.
  • Vid Betonggalan november 2017 utsågs Linda Teng till årets Betongarkitekt för projektets arkitektur.
  • KV Forskningen är nominerad till årets bygge 2018.

Källa: Einar Mattsson

 

I både Stockholm och Göteborg har man tagit krafttag och bildat samverkansgrupper för att skapa fler student- och forskarbostäder med projekten Stockholm 6000 plus och Göteborg 7000 plus. Tillgången till studentbostäder är en av de enskilt viktigaste faktorerna för hur väl ett lärosäte lyckas med att behålla sina studenter.

Källa: Akademiska Hus