Sverige har under längre tid arbetat med energieffektivisering. Idag står byggnadsbeståndet för mer än 30 procent av den totala energianvändningen. De befintliga styrmedlen för effektivisering av byggnaders energianvändning och den marknadsdrivna utvecklingen har haft effekt genom åren. Vår genomsnittliga energianvändning har minskat med 11 procent mellan åren 1995 och 2011, men EU och Sverige har beslutat att halvera förbrukningen av energi fram till 2050. Även om alla hus som byggs idag skulle byggas som lågenergihus skulle inte detta räcka till. 70 procent av alla byggnader som kommer att finnas 2050 finns dessutom redan idag. Den energieffektiviseringstakt vi har räcker inte för att vi ska nå energimålen 2050.
Tyvärr finns det många faktorer som motverkar energieffektiviseringsarbetet idag. De främsta hindren är otillräckliga ekonomiska incitament för fastighetsägarna samt brist på erfarenhet att bygga väldigt energieffektivt. Visst finns det flera goda exempel, men utvecklingen går för långsamt. Staten och samhällsbyggnadssektorn har ett gemensamt ansvar att åtgärda detta.
Boverket och Statens Energimyndighet fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till nationell strategi för en energieffektiv renovering av byggnader. I december 2013 presenterades strategin som övergripande går ut på att de möjligheter som finns till kostnadseffektiv renovering ska tas till vara då renovering ändå sker. Svensk Ventilation delar Boverkets och Energimyndighetens bedömning att målet om halvering omöjligen kan uppnås genom att energieffektivisera enbart de fastigheter som skulle ha renoverats av andra skäl. Omfattningen av renoveringar måste öka för att målet ska kunna nås.
Mål saknas
Svensk Ventilation menar dock att strategin saknar de samhällsekonomiska vinsterna samt behöver tydligare mål – och delmål, vilket vi anser behövas för att definiera och fastställa vad som ska uppnås, både när i tiden, och för olika byggnadskategorier.
Därutöver måste tillsynen av byggnaders inomhusklimat förbättras. Energirenoveringar som bortser från inomhusklimatet leder till sämre folkhälsa. I rapporten ”Tillståndet i den byggda miljön” (Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen, 2013) framgår att en stor andel av befolkningens hälsobesvär kopplade till brister i inomhusmiljön inte har minskat. Rapporten visar att hela 78 procent av våra småhus och 50 procent av flerbostadshusen har för låg luftomsättning.
De informativa styrmedlen bör kompletteras med krav på att energideklarationer innehåller råd om energieffektiviserande åtgärder och åtgärdsplaner som redovisar hur byggnadens energiprestanda stegvis kan förbättras.
Ekonomiska styrmedel behövs
Vi delar uppfattningen att ökad information är nödvändig men att informationen behöver kompletteras med ekonomiska styrmedel som skapar incitament för att genomföra effektiviseringsåtgärder.
Svensk Ventilation anser att tänkbara förslag att utreda är: differentierad fastighetsskatt, alltså att avgiften kopplas till byggnadens energiklass enligt energideklarationen. Svensk Ventilation föreslår också ett höjt bolånetak för fastigheter med bra energiprestanda. Vi menar även att ROT-avdraget delvis bör öronmärkas för energieffektiviserande åtgärder och att avdraget införs även för flerbostadshus. Vidare menar vi att statliga lånegarantier är ett förslag som inte kan uteslutas samt att förslaget om skattefria underhållsfonder är en möjlig väg att gå för att stimulera till energieffektiviserande åtgärder.
Svensk Ventilation vill med detta visa att vi tar ansvar för och vill vara med och driva frågan från branschens sida.
För att lösa energieffektiviseringsfrågan på lång sikt behövs förutom ekonomiska styrmedel även ökade anslag till forskning om inomhusmiljön samt mer medel till utbildning och kompetenshöjning.
Flyttar vi fram blicken några år kommer vi ha ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla. Målsättningen är att Sverige ska ha förbättrat hälsoperspektivet med färre som utvecklar astma och allergier. När vår bransch är med och driver energieffektiviseringsfrågan tar vi ansvar för samhällets utveckling och bidrar till både god hälsa och hållbar samhällsekonomi.
Svensk Ventilation kräver:
- Tydliga mål och delmål.
- Ökad Tillsyn och uppföljning av byggnaders inomhusklimat.
- Nya ekonomiska styrmedel.
- Ökade anslag till forskning om inomhusmiljö.
