Tät, slitstark och beständig. Med en varm och mjuk färgton. Populär som både marksten och gravsten – men även som fasadbeklädnad på ett och annat hus. Vi talar om årets sten: Den röda graniten.
Granit kommer från latinet och betyder korn. Det är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan. Bergarten bildas då den flytande magman långt nere i jorden sakta avkyls.
I Sverige hittar vi röd granit i Bohuslän och Småland. I Bohuslän går en klar gräns vid Gullmarsfjorden och den en röda graniten hittar vi norr om fjorden.
I Bohuslän är det Hallindens Granit som bryter den röda graniten. Det största brottet finns i Skarstad cirka tre mil norr om Lysekil. Här bryter företaget sedan 1982 blocksten – cirka 1 500 kubikmeter varje år. Sedan fem år tillbaks bryter Hallindens Granit också röd granit i Brastad inte långt därifrån. Stenen används bland annat till marksten, golvbeläggning, fasader, murar och gravvårdar
Jörgen Lundgren är säljare på Hallindens Granit. Han menar att den röda svenska graniten håller mycket hög klass.
– Den har mycket höga tekniska värden. Eftersom den är så tät har den en låg absorptionsgrad och står därför mycket bra emot frostsprängningar. Därtill har den ett hög nötningsmotstånd, säger Jörgen.
Men den röda graniten är inte bara tålig. Den är också en av de vackraste stenarna som finns, menar Jörgen:
– Den svenska röda graniten har ett djup som gör att kristallerna framträder. Den gnistrar och blänker på ett sätt som inte importerade stenar kan mäta sig med.
Starkt uttryck
Martin Rangfast är arkitekt på Tengbom och han är en av många arkitekter som upptäckt den röda granitens fina uttrycksmöjligheter. I det nyligen uppförda Mästerhuset på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, som han varit med om att rita, utgörs lite drygt hälften av fasadstenen av svensk röd granit.
– En orsak till att vi valde en stenfasad är att det passar i kvarteren. Många av de omgivande husen är byggda i sten, tillexempel PK-huset i Älvdalssandsten, Riksbankens hus i svart diabas och NK-huset i svensk granit.
Bara ett stenkast från Mästerhuset, på Sveavägen, ligger också före detta Götabankshuset som har fasader i Röd Bohusgranit.
Martin nämner några ytterligare skäl till att man valde på den röda graniten från Bohuslän och Småland: Det är ett underhållsfritt material. Om 50 år är byggnaden oförändrad. Dessutom bidrar den svenska stenen till miljöcertifiering enligt LEED där poäng bland annat ges för närheten mellan brott och bygge.
Vacker lyster
Med hjälp av olika ytbehandling har fasadstenen i Mästerhuset fått olika uttryck. Både värmebehandling – så kallad flammad sten – och behandling med water jet (behandling med högtrycksstråle, reds anm) har använts.
– Den flammade stenen har en grängad yta och en vacker lyster. Den är ljusare än blankpolerad sten, berättar Martin.
Mästerhusets fasad är en så kallad curtain-wall-fasad. Det innebär att fasaden hängs på våningarnas bjälklag. Den är således inte bärande. Beklädnaden har monterats i prefabricerade element bestående av stål, aluminium, sten och glas.
– Vi har velat skapa ett uttryck som både är traditionellt och modernt, där sten står för traditionella värden och glas för det moderna. Stenens till synes slumpmässiga ”hoppande” rytm, bidrar ytterligare till det moderna uttrycket. På så sätt har vi fått det bästa av två världar, säger Martin Rangfast.
Uppskattat stentorg
Upprustningen och ombyggnaden av Kungsbacka torg är ett annat exempel på hur den röda graniten kan användas. Torget blev nominerat till det prestigefyllda Siennapriset för god landskapsarkitektur år 2012.
Innan upprustningen var Kungsbacka torg ett slitet torg med lappad asfalt. Torget dominerades av parkerade bilar och biltrafik.
– Vårt uppdrag var att förvandla torget till stadens vardagsrum och att ge torget tillbaka till Kungsbackaborna. Torget skulle fungera så väl till vardags som till fest – med marknader, konserter och olika typer av evenemang, säger Paula Mackenzie, landskapsarkitekt på White.
För att minska biltrafiken har man gjort om Norra Torggatan till gågata och enkelriktat trafiken på två sidor av torget. Dessutom har ytorna för parkeringsplatser minskats. Dessutom har man jämnat ut marken så att torget håller samma nivå från fasad till fasad. Det finns således inga trottoarkanter.
Granit ger historiska associationer
Beställaren, Kungsbacka kommun, hade en klar vision för torget. Det skulle knyta an till den gamla rutnätsstaden som klassas som riksintresse. Och granit var det självklara materialvalet eftersom sten ger de rätta historiska associationerna.
Att stenen skulle vara svensk var också självklart, både för Kungsbacka stad och för Whites landskapsarkitekter. Det talade både miljöhänsyn och kvalité för.
Torget täcktes helt med granit av stensorterna Nolby, Röd bohusgranit och Hallandsgnejs. Den varmtonade Bohusgraniten ger färg och liv åt torget och kontrasterar vackert mot de mer grå stensorterna.
– Tillsammans harmonierar stenarna också med torgets intilliggande husfasader, säger Paula Mackenzie.
För att få inspiration till torgets stenbeläggning gjordes promenader och studiebesök i Göteborg i olika väderlek och ljusförhållanden. Man satte också upp provytor utanför kommunhuset för att få rätt proportioner mellan olika stenytor.
Stadens rutnästmönster förebild
När det gäller gestaltningen utgick Paula Mackenzie och hennes kollega Sam Keshavarz från den gamla stadens rutnätmönster. Torgets beläggning utgörs av en kombination av gatsten och större hällar.
Kungsbacka torg består i huvudsak av tre delar: den öppna torgytan, kyrkoruinen med dess lekfulla bänkar – samt en körsbärslund i söder där trädens kronor hjälper till att skapa ett torg som växlar med årstiderna.
– Hällar och gatsten har använts för att skapa torgets rutmönster. Och hällar av varierande storlek markerar kyrkoruinen på ett diskret men ändå tydligt sätt, berättar Paula.
Bänkar som i kyrkan
I anslutning till kyrkoruinerna finns moderna bänkar med ett enkelt och lätt uttryck. De är formerade som kyrkobänkar och är placerade i rader. Bänkarna är målade och har olika höjd för att man ska kunna sitta på dem samtidigt som de skall inspirera till lek.
Torgets gamla träd har bytts mot nyplanterade lindar och körsbärsträd. Tillsammans skapar träden variationer över årstiderna.
– Vi på White är väldigt stolta över torget och vi är glada över att Kungsbackaborna fått sitt nya torg, säger Paula.
Fakta Mästerhuset
Yta: 60 000 kvadratmeter
Största hyresgäst: Nordea
Arkitekt: Tengbom
Totalentreprenör: NCC Construction
Stenleverantörer: Hallindens Granit har levererat Röd Bohus och Vånga. Emmaboda Granit har levererat Mahogany.
Fakta Kungsbacka torg
Arbetet med Kungsbacka torg startade 2019. Torget invigdes i juli 2012
Fördelningen av smågatsten: Nolby 70 procent, Röd Bohus 20 procent och Hallandsgnejs 10 procent Landskap: Paula Mackenzie och Sam Keshavarz
Ljusdesign: Mikaela Åström
Arkitektur: (gestaltning två paviljoner på torget): Ulla Antonsson
Fakta granit
Granit består av kiseldioxidrika mineral som fältspat och kvarts samt mindre mängder av till exempel glimmer, hornblände och pyroxen. En granit kan ha många färger – alltifrån vit till röd och svart – beroende på skillnader i mineralsammansättning och textur. En del mineraler är millimeterstora medan andra kan bli flera centimeter.
Granit är hård och sprickfri. Stenen har hög motståndskraft mot tryck, stötar och deformering. Den är också okänslig för försurat regn.
Granit är en så kallad hårdsten, i motsats till marmor, kalksten och andra mjuka bergarter som benämns lössten.
Mykerinos pyramid vid Giza, en av de mest välbevarade av Egyptens pyramider, är delvis tillverkad i granit.
Källa: Wikipedia
