Byggandet av Berlins nya stadspalats fortsätter

Berlins Stadsslott vid paradgatan Unter den Linden i återuppbyggd gestalt. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum
Berlins Stadsslott vid paradgatan Unter den Linden i återuppbyggd gestalt. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum
Västra fasaden i Berlins Stadsslott. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum
Västra fasaden i Berlins Stadsslott. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum
Genomskärning av Berlins Stadsslott. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum
Genomskärning av Berlins Stadsslott. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum
Inre gården. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum
Inre gården. Bild: Stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum

Byggandet av Berlins nya stadspalats i gammal preussisk stil fortsätter snabbt, men de ansvariga för projektet saknar tillräckligt med finansiella medel för gestaltningen av byggnadens barockfasad. Dessutom vill delstaten Berlin avsluta deltagandet i projektet. Flera politiker har betonat att utöver de 478 miljoner euro, som tyska regeringen redan har lovat, kommer ”inte en enda extra cent av skattebetalarnas pengar att användas för slottsbygget”.

Det handlar inget mindre än om en arkitektonisk renässans av den preussiska eran i hjärtat av Berlin. Ett helt nytt slott är under uppbyggnad på den tyska huvudstadens Museumsö. Fasaden i det slottet ska påminna om Berlins kejserliga storhet under i 1900-talets början.

Slutförandet av fasaden dröjer emellertid. Den nödvändiga privata finansieringen för fasaden har inte motsvarat byggarnas förväntningar. Det finns risk att de tvingas att använda oattraktiv betong istället för marmor eller annat hållbart material i det nya preussiska palatset.  

Tidigare under mars, presenterade Manfred Rettig från stiftelsen Berlin Palast-Humboldtforum, som är organisationen bakom det nya palatset, en rapport som visar att hittills har bara 15,7 miljoner euro samlats in. Detta är ganska långt ifrån de 80 miljoner euro som behövs för att kunna finansiera det totalt 590 miljoner euro dyra bygget och dess fasad.

Dokumentet visar också att pengar för slottets kupol, interiör, portaler och för takrestaurangen också saknas. Totalt 28,5 miljoner euro behövs för dessa detaljer, men endast 8,6 miljoner euro har vid skrivande stund samlats in.

Idén om det kungliga palatset återuppbyggande föddes på 1990-talet och sedan dess har slottets anhängare, som har samlat och donerat stora summor för projektet, försäkrat att det finns tillräckligt med privata pengar och mera skulle strömma in på en gång när beslutet för återuppbyggnaden hade tagits. Det loftet visar sig dock vara en sanning med modifikation.

Arbetet pågår sedan 2013. Drygt 100 000 kubikmeter betong har redan fyllts in i byggsubstansen. Massmedia har redan börjat tala om ”Berlins andra stora byggskandal” med hänvisning till det hopplöst försenade och rekorddyra flygplatsbygget söder om Berlin.

Efter novemberrevolutionen i samband med första världskrigets slut 1918, fungerade slottet som museum och användes av andra hyresgäster som till exempel Kaiser Wilhelm-sällskapet. Under andra världskriget förstördes slottet till stora delar, men kunde fortfarande användas.

 

På order av partichefen Walter Ulbricht sprängdes slottet 30 december 1950. Den gamla slottsplatsen, och området närmast framför, kallades 1951–1994 för Marx-Engels-Platz.

 

På tomten där slottet tidigare hade legat uppfördes 1973-1976 Palast der Republik, som bland annat inhyste det östtyska parlamentet. År 2003 beslutades att Palast der Republik skulle rivas, vilket blev slutfört i december 2008.

 

Efter diskussioner om vad som istället skulle anläggas på den centrala platsen, beslutades slutligen 2007 att en rekonstruktion av det gamla slottets yttre ska uppföras där. Byggstarten av rekonstruktionen, som kommer att få namnet Humboldtforum, senarelades på grund av budgetnedskärningar. Den första grundstenen lades 12 juni 2013.