När byggnationen av den världsledande forskningsanläggningen MAX IV i Lund startade låg den stora utmaningen i att dämpa vibrationer från närliggande E22:an.
Norska arkitektfirman Snöhetta löste problemet genom att skapa ett unikt våglandskap.
Den nya forskningsanläggningen Max IV, som byggs i nordöstra Lund, blir världsledande på synkrotronljusforskning där molekylära strukturer och ytor studeras i detalj, vilket kan leda till effektivare mediciner och bättre batterier, solceller, datorer och mobiltelefoner. I Lund har det bedrivits synkrotronljusforskning sedan 1986 och Max IV är det fjärde och största laboratoriet som byggs. Som landskapsarkitekt valdes norska arkitektfirman Snøhetta.
– Från början var det en tävling, men när juryn inte kunde enas om en vinnare valdes Fojab till teknisk arkitekt och vi blev landskapsarkitekt. För att få en gestaltning som överensstämmer med Fojabs arkitektur var vi tvungna att skapa ett nytt landskapskoncept, säger Jenny Osuldsen, landskapsarkitekt och partner på Snöhetta.
När Snöhetta fick uppdraget i januari 2014 hade byggnationen av grunden redan startat, och ett flertal tekniska undersökningar av tomtmarken hade genomförts. Undersökningarna hade upptäckt vibrationer i anläggningens grund.
– Vibrationerna, som kom från trafiken på närliggande E22:an, var mycket problematiska eftersom utrustningen i anläggningen krävde extremt höga vibrationskrav. Vårt förslag var att anpassa landskapet efter dessa förutsättningar och använda vibrationernas våglängd.
Arbetade i 3D
Snöhetta ställdes inför en av projektets största utmaningar, och valde att omvandla det platta jordbrukslandskapet till ett vågmönstrat landskap av kullar. På så sätt skulle vibrationerna, minska och projektet ta tillvara på den landmassa som hade blivit över efter mark- och schaktarbetet.
– Hållbart byggande, där vi tar tillvara på jord och vatten, är viktigt för oss. Vi arbetade i 3D-modeller med att forma landskapet så att vibrationernas effekt minskade i grunden. Vibrationerna, som går i ett vågmönster, fick en våglängd på 40 meter i utkanten av tomten och tio meter vid byggnaden.
För att underlätta grävarbetet, som startade i april, installerades Snöhettas 3D-modell i grävmaskinisternas GPS, och Jenny Osuldsen är nöjd med resultatet.
– Det blev jättebra. Olika forskare har granskat vårt vågmönster matematiskt och rent teoretiskt ska inte vibrationerna störa MaxIV.
Skapa ängslandskap
Hon förklarar att det är enkelt att förändra landskapet vid en eventuell utbyggnation eller om någon, i framtiden, vill använda marken till jordbruk igen. Området kring MAX IV ska nyttjas av allmänheten och för att skapa en trivsam miljö har fröer från naturreservatet Kungsmarken planterats.
– Av det ängslandskap som fanns i Skåne för 100 år sedan finns bara 20 procent kvar. Vår kontakt på Sveriges lantbruksuniversitet, Mårten Hammer, hjälpte oss att få kontakt med naturvårdsverket för att använda hö från Kungsmarken som är ett naturreservat vid Max IV. Slåtter från Kungsmarken har flyttats till Max IV:s tomt för ett etablera ängsvegetation på kullarna. Förhoppningsvis kommer det även beta får där i framtiden, säger Jenny Osuldsen och skrattar.
Fakta
* Max IX-laboratoriet drivs av Lunds universitet på uppdrag av ett konsortium som består av Vetenskapsrådet, Vinnova, Region Skåne och Lunds universitet.
* Byggherre är Wihlborgs och Peab.
* Sedan tidigare finns synkrotronljuslaboratorium Max I, Max II och MaxIII i Lund.
* När Max IV öppnar sommaren 2016 är det den främsta synkrotronljusanläggningen i världen, vilket kommer att locka forskare från hela världen till Lund.
* Forskarna kan undersöka molekylära strukturer och ytor i halvledare, läkemedel, plast och batterier.
* Mer info på www.maxlab.lu.se
