Om Riksbankens drastiska åtgärdsprogram kring hushållens skulder genomförs kommer det med stor sannolikhet att utlösa en djup fastighetskris med stora förluster för hushållen, skriver två socialdemokratiska debattörer på DN Debatt.
Den tidigare socialdemokratiska politikern Ilija Batljan, nu vice vd för Rikshem, och Lennart Weiss som är kommersiell direktör för bostadsföretaget Veidekke och S-märkt bostadsdebattör, framhåller i rapporten "Den bedrägliga skuldkvoten" att hushållens amorteringsbenägenhet har ökat kraftigt under de senaste åren och att 8 av 10 hushåll i dag amorterar. Trots detta har Riksbanken lyckats etablera en bild av motsatt innebörd, menar Batljan och Weiss.
De anser att det är uppenbart att Riksbanken i dag driver något som kan liknas vid en kampanj i frågor som rimligtvis ligger på Riksdagens bord.
I rapporten, som har utarbetats av fastighetsrådgivnings- och analysföretaget Evidens, heter det att beskrivningen av hushållens skuldkvot bygger på en mycket simpel formel, det vill säga hushållens disponibla inkomster efter skatt i förhållande till dess skulder.
"Att svenska hushåll med höga skatter har lägre redovisade disponibla inkomster än europeiska är självklart men innebär ju samtidigt att svenska hushåll inte behöver göra reservationer för till exempel barnomsorg och föräldraledighet, som hushåll i andra länder måste betala ur egen plånbok. Sådana jämförande beräkningar saknas i dag", skriver debattörerna.
"Vidare måste hushållens tillgångssida ses som en helhet. Ett svenskt hushåll har inte bara sin lön efter skatt, det har också en innestående socialförsäkringstillgång (i praktiken innestående lön) som innebär ett skydd vid långvarig arbetslöshet, sjukdom och en grundtrygghet vid kommande pensionering", resonerar de.
"Bostadsmarknaden är tveklöst i stort behov av genomgripande reformer som rör hyressättningssystemet, förstärkta bostadsbidrag, de resurssvaga hushållens möjligheter att bygga upp sparkapital, reavinstskatten och kommunernas planmonopol med mera. Bostadskrisen kräver att regering och riksdag samlar sig till breda, långsiktiga lösningar", skriver debattörerna samtidigt.
Batljan och Weiss anser att Riksdagen omgående bör initiera en bred, oberoende analys av hela frågan om hushållens skulder.
"Regeringen och riksbanksfullmäktige bör förtydliga Riksbankens uppdrag och tydligt avgränsa det till penningpolitiska frågor. Slutligen bör regeringen och riksdagen avstå från alla åtgärder som syftar till att begränsa hushållens möjligheter att finansiera sina bostadsköp innan alla fakta finns på bordet", förespråkar debattörerna.
(SIX News)
Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, jun, 22 2025
