Umeå universitet och Akademiska Hus gör nu en gemensam satsning på två nya forskningsprojekt. Resultaten kan bli vägledande för hur konkurrenskraftiga kunskapsmiljöer ska utformas i framtiden.
Intresset för lärmiljöns betydelse för forskning och utbildning växer sig allt starkare. Internationellt sett utmärker sig bland annat Stanford University i USA och Nanyang Technological University i Singapore. Men även för Umeå universitet är frågeställningen högt prioriterad och universitetsstyrelsen har avsatt 72 miljoner kronor för att utveckla fem interaktiva miljöer på campus 2014–2018.
– Initiativet är grundat i visionen att Umeå universitet ska vara ett av Europas ledande universitet när det gäller fysiska och virtuella miljöer som främjar nyskapande. Miljöerna ska bli platser som förstärker och förtätar samarbeten – mellan studenter, forskare, lärare och samarbetspartner, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Nu tar Umeå universitet satsningen till en ny nivå genom att initiera två forskningsprojekt, tack vare finansiering från Akademiska Hus. Projekten har som mål att följa och utvärdera de fem interaktiva miljöerna. Resultaten kan komma att få stor betydelse för planering och utformning av existerande och nya universitets- och högskolelokaler.
– Utifrån vår kännedom är vi först i landet med att göra en sådan här omfattande satsning på interaktiva miljöer och därför är det också viktigt att följa upp resultaten. Historien visar att miljön har en stor betydelse för ämnesöverskridande forskning – och nya forskningsgenombrott. Dagens studenter vill också vara delaktiga, aktiva och gärna experimentella i sitt lärande. Då krävs andra lokaler än traditionella lektionssalar, säger Anders Fällström, prorektor vid Umeå universitet.
Totalt går Akademiska Hus in med 5 miljoner kronor för att möjliggöra forskningsprojekten.
