I centrala Lund har Grand Hotel restaurerats. Fasadrenoveringen har delats in i sex etapper och i dagsläget är fyra av dessa färdigställda.

Naturstensprojekt i ett historiskt perspektiv

Grand Hotel är beläget vid Bantorgets östra sida i centrala Lund. Byggnaden uppfördes i fyra våningar under åren 1896-99 efter ritningar av arkitekt Alfred Hellerström (1863- 1931). Hellerström var under åren 1903-28 stadsarkitekt i Helsingborg där han bl.a. ritade Rådhuset. I Lund har han också ritat Katedralskolans huvudbyggnad (1896) och Universitetsbiblioteket (1902-07). Bland byggnader som kan ha influerat arkitekten till Grand Hotel nämns Trolleholms slott och Bünsowska huset i Stockholm.

Hotellets huvudfasad med framspringande mittparti (Mittrisalit) och stora rundbågiga fönster i bottenvåningen vänder sig västerut mot Bantorget, medan anslutande sidofasader vetter mot Klostergatan i norr och Lilla Fiskaregatan i söder. Byggnadens yttre hörn markeras med två runda torn. Fasaderna är uppbyggda med röd ”ÖVED”-sandsten och gult förbländertegel. Vissa inslag av marmor förekommer på en del bröstningar under fönster. Sockeln är av granit och taken är täckta med svart falsad plåt och skiffer.

Historik

I maj månad 2006 inträffade en dramatisk händelse vid hotellet. En cirka 15 kilo tung del av en ”ÖVED”-sandstens-takgesims lossnade under takutsprånget, föll ned och slog igenom glastaket över hotellets utbyggda veranda mot Bantorget. Sakkunnig naturstenkonsult engagerades av hotellets ägarfamilj som projektledare med samordningsansvar för förestående renoveringsarbeten.

Arbetena inleddes med en övergripande inventering från skylift och följdes upp med ”skrotning” av alla lösa stenfragment i fasaderna. På detta sätt skapades tidsmarginal för en mera noggrann och långsiktig planering för restaureringsinsatserna. Renoveringsprojektet uppdelades i sex etapper vilka kom att omfatta inte bara stenarbeten utan även nya takbeläggningar (skiffer och plåt), renovering av fönster, allmänna plåtarbeten, putsarbeten, lagning av tegelmurverk mm.

Sedan år 2008 har arbeten med fasadrestaurering indelade i sex etapper pågått. Fyra av dessa etapper är helt färdigställda. Restaureringen avseende ”Mittrisalit” med de mest avancerade och detaljrika stenarbetena har delvis färdigställts i en Etapp IV:1. Det slutgiltiga färdigställandet av etappen IV:2 samt den avslutande etappen VI planers för 2014-2015.

Sandsten och sandsten

Förhållandet är att den ÖVED-sandsten (från Österlen i Skåne), som användes vid byggnadens uppförande, till stora delar inte klarat påfrestningar av väder och vind. Skadebilden är efter 100 år ganska omfattande. Inför valet av ersättningssten har fokus legat på att använda stenmaterial med förutsättningar att klara påfrestningarna under ”evig tid”.

Två huvudalternativ presenterades med utförliga tekniska och estetiska dokumentationer. Den tyska stensorten ”MAIN” och det svenska alternativet ”ORSA”. Brytningen av ”ÖVED” har upphört sedan årtionden.

Nu ska understrykas att de tre sandstensorterna tekniskt i grunden är ganska likvärdiga. Egenskaper som nu avses är som exempel petrografisk sammansättning, porositet, densitet och tryckhållfasthet. Skillnaden till nackdel ”ÖVED” är att materialet i stenbrottet varierar med avseende på struktur eller geologisk ”uppbyggnad”.

Sandsten är per terminologi en sedimentär stentyp där lagringsplanen är mer eller mindre tydliga. För ”ÖVED” gäller att i delar av stenbrottet förekom homogen sten utan uppenbara lagringsplan medan andra delar i brottet innehöll material med tydlig lagerföljd. Vanligen var man uppmärksam på detta förhållande vid användning av ”ÖVED” under en period (tidigt 1900-tal) när denna stensort flitigt användes för prestigefyllda byggnadsverk i hela landet – exempel Huvudpostkontoret vid Vasagatan i Stockholm.

Omsorgen i stenbrottet vid uttag av råblock har uppenbarligen inte varit lika mycket i fokus vid byggandet av Grand Hotel i Lund. Här har stenmaterialet blandats från homogent och hållbart till heterogent och skadebenäget.

De två ersättningsstensorterna ”MAIN” och ”ORSA” är i dessa avseenden i allt väsentligt homogena och utgör därmed ”säkra” val i samband med de aktuella renoveringsarbetena.

Genomförandet Etappen ”0”

I det initiala skedet utfördes noggranna undersökningar och inventeringar av fasadernas bestånd och kondition. Fasadritningar upprättades med stöd av ursprungliga ritningar. Det framkom att byggnaden genomgått en lång rad odokumenterade ombyggnader och justeringar. Grunddragen från originalhandlingarna finns kvar medan många detaljer har fått nya utseenden.

Kartering av skadornas omfattning gjordes för att kunna göra en bedömning av ekonomi, tidplaner, etappindelningar etc. Myndighetskontakter för samråd om hur kraven på autenticitet skulle respekteras, i vilken utsträckning det var viktigt att behålla ursprungliga utformningar, materialval för nya produkter etc.

För fastigheten gäller ”Detaljplan för kvarteret Sankt Jakob m.m. i Lund, Lunds kommun” antagen år 1993. Byggnaden är märkt med q vilket innebär att den omfattas av PBL, kapitel 3, paragraf 12: ”Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.”

Speciellt för natursten diskuterades val av ersättningssten och principiellt entreprenadförfarande. Etappen IV - Mittrisalit på huvudfasaden mot Bantorget - särbehandlades till följd av dess särskilda karaktär.

För de övriga etapperna föll valet på att inköpa halvfabrikat från stenbrott. Med moderna maskinresurser typ CNC-maskiner, cirkulationsfräsar, profilfräsar, diamantklingsågar tillverkades sedan stenelementen med rätt ”design”.  Avslutande tillverkningsmoment utgjordes av handhuggning av detaljer och ytbearbetningar. De färdiga stenelementen transporterades till arbetsplatsen i Lund för fortsatt hantering och inmontering.

Etapp I

En Etapp I av begränsad omfattning - översta våningen mot Klostergatan samt översta våningen i NV tornet - utfördes för att vinna erfarenheter för kommande etapper.

Efter samråd med stadens myndigheter – framför allt stadsantikvarien – valdes den tyska stensorten ”MAIN” framför det svenska alternativet ”ORSA” som ersättningsmaterial. Stadsantikvarien anförde bland annat att en renovering inte nödvändigtvis måste vara omöjliga att spåra – en byggnad åldras med sina renoveringar och nya material tillkommer efterhand som gamla inte går att få tag på. Det var dessutom ekonomiskt sett relativt stor skillnad till fördel för ”MAIN”.

Samrådet mellan berörda parter resulterade även i beslut i samförstånd rörande omfattningen för återskapandet av detaljer, skulpturala inslag, ytbearbetningar mm.

Antalet utbytta stenelement i Etapp I var 62 stycken motsvarande cirka 3,5 kubikmeter.

Etapp II

Efter goda erfarenheter under Etappen I fattades beslut om att i stort fortsätta enligt samma koncept för Etappen II. Förvisso gav Etappen I erfarenheter, som kom till nytta i Etappen II liksom i övriga efterföljande etapper med undantag för Etappen IV.

Lunds Kommun hade i mellantiden begåvats med en ny Stadsantikvarie. Denne företrädde en annorlunda inställning till valet av ersättningssten i förhållande till sin företrädare. Resultatet blev att valet föll på ”ORSA” för ersättningsmaterial – ett val som sedan behölls för samtliga kvarvarande etapper.

Inköp av stenmaterial gjordes som halvfabrikat från stenbrottet i ORSA medan sluttillverkningen gjordes hos HEMM i Franken, Tyskland - ett stenföretag med ändamålsenlig maskinell utrustning för all tillverkning samt med tillgång till skickliga bildhuggare.

Demonterade ”ÖVED” stenelement från Etappen I kunde användas för ilusningar och kompletteringar av mindre skador. Även detta koncept blev gällande för samtliga kvarvarande etapper.

Antalet utbytta stenelement i Etapp II var 233 stycken motsvarande cirka 7,3 kubikmeter.

Etapp III

Inför Etappen III valde GRAND att i allt väsentligt kopiera förfarandet från Etappen II. Uppdraget att tillverka stenelementen gick till ett stenföretag SSW i Pirna öster om Dresden. Liksom tidigare upphandlades halvfabrikat från ORSA.

Antalet utbytta stenelement i Etapp III var 162 stycken motsvarande cirka 4,7 kvadratmeter.

Etapp IV

GRAND valde som första delmoment för Etappen IV att anlita en helt annan projektgrupp – och därmed sammanhängande annorlunda åtgärdsprogram - jämfört med tidigare etapper.

Bevekelsegrund för detta val ligger huvudsakligen i att den här etappen avser den helt dominerande ”Mittrisalit” i anslutning till hotellets huvudentré. Här finns en mängd dekorativa bildhuggeriarbeten och utsmyckningar som kräver ett mer försiktigt handhavande. Nyckelord som ”konservera”, ”bevara”, ”konsolidera”, ”laga” och ”reparera” kom i fokus istället för ”byta ut”, ”ersätta”, ”ilusningar”, ”omhuggning” och ”nytillverkning”.

I nu förestående andra delmomentet har GRAND emellertid återgått till att färdigställa etappen efter samma grundprinciper som gäller för övriga i denna artikel redovisade principer.

Etapp V

I anslutning till fortsatta inmätningsarbeten gjordes ett försök att ”3D-skanna hela fasaden” på etappen V och VI. Resultatet blev emellertid helt misslyckat och den fortsatta inmätningen fick göras manuellt från skylift.

Efterkontrollen för etappen V resulterade i att antalet utbytes-stenar ökade från 183 till totalt 267 stenar. Dessutom korrigerades detaljmåttsättningar och profil-mallning i mycket stor omfattning.

Efter dessa nog så betungande svårigheter kunde Etappen V genomföras utan ytterligare mankemang.

Antalet utbytta stenelement i Etapp V var 267 stycken motsvarande cirka 6,6 kubikmeter.

Etapp VI

Inmätningarna är gjorda manuellt från skylift. Kompletta tillverkningsunderlag i form av ritningar och mallar är klara, halvfabrikat är beställda hos ORSA, sluttillverkningen är beställd hos sluttillverkare HEMM i Tyskland och upphandling av sten monteringsentreprenör pågår.

Beräknat antal utbytta stenelement i Etapp VI är 332 stycken motsvarande cirka 7,7 kubikmeter.