Som samhällsbyggare bör dagens fokus vara att skapa en skola som speglar den framtid vi önskar ge våra barn. Som arkitekter ska vi vurma för att barnen även skall kunna förstå hur skolbyggnaden fungerar och att byggnaden skapar ett intresse för miljö, arkitektur, och teknik. Det finns många fina exempel på nya skolor som visar vägen för hur samhället skall byggas hållbart. Att skapa skolor utifrån pedagogiska aspekter av hållbart byggande är därför en angelägen fråga för hela byggsektorn.
I morgondagens samhälle kommer byggnader vara delar i ett komplext energinät som ömsom producerar, lagrar och använder energi. Lokal, småskalig produktion kommer att vara en allt viktigare del i detta. Redan i dag kan vi bygga skolor som främst försörjs av egen energi, skolor som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Solceller och solfångare fungerar också som tydliga tecken för elever och föräldrar om att ett bättre energisamhälle är på väg.
Det är av vikt att energi inte underskattas i miljö- och byggdebatten, en rad passivhus-skolor har byggts och den första internationellt certifierade projekteras just nu i Knivsta. Vi behöver nu fördjupa debatten och välja fokus. Skillnaden mellan energi och effekt bör lyftas, liksom deras koppling till komfort. När vi optimerar byggnaders energiprestanda bör de anpassas efter lokala energisystem. Effektbehov blir ofta viktigare än energianvändningen för att begränsa miljöpåverkan från en byggnad.
Material och transport ett större klimathot
Ju bättre skolor som byggs, desto större vikt bör läggas på andra delar än driftsenergi. För passivhus försörjda av biobaserad kraftvärme kan den energi som använts för att ta fram material, transportera dem och uppföra byggnaden mycket väl vara ett större klimathot än den sammanlagda driften under femtio år. Fortfarande är det dock svårt att exakt beräkna hur mycket som släpps ut under produktion, men några enkla tumregler finns. Trä är exempelvis i de flesta fall bättre än stål och betong. Cellulosaisolering klart bättre än mineral- eller glasull.
Massivträ som stommaterial och cellulosaisolering bör därför bli allt vanligare. Se exempelbild på massivträelement till St: John Fisher school i Peterborough, England. Utöver miljövinsten så är elementen också enkla och snabba att montera.
Bygger man energieffektivt blir minskad klimatpåverkan under produktion också det enklaste och billigaste sättet att ytterligare sänka sin miljöpåverkan. Därför lönar det sig att göra en enkel livscykelanalys för att förstå förhållanden mellan klimatpåverkan i byggnadens hela liv.
Tidigare har Liljewall arkitekter bland annat ritat Träffpunkt Stadsskogen i Alingsås kommun, vilken blev Sveriges första nollenergiskola genom att taket täckts av 200 kilowatt solceller. Vi fokuserar allt mer på att täcka lokala energibehov och med nya byggnader stödja energisystemen. Vi bör hellre tala om resiliens än nollenergi med våra kunder och brukare.
Barkarbystaden som exempel
Ett steg längre tas genom den nya Herrestaskolan i Barkarbystaden, Järfälla kommun.
Byggnaden uppförs som en massivträskola och är projekterad för att uppnå kriterierna för miljöbyggnad guld. Skolan är på cirka 8 500 kvadratmeter och innehåller, förutom en F-5 skola för cirka 400 barn, bibliotek och sporthall för Barkarbyborna. Den får en arkitektonisk djärv form som en hästsko.
Skolgården är, av våra landskapsarkitekter, utformad som en aktivitetspark och tillgänglig för alla innevånare i Barkarbystaden. På byggnadens tak placeras 1 400 kvadratmeter solceller och resten av takytan beläggs med sedumtäckning. Herrestaskolans livscykelanalys pekar mot ett koldioxidneutralt resultat. Att byggnaden är en utpräglad träkonstruktion bidrar i stor del till resultatet. För brukarna, barnen, kommer vistandet inne i träbyggnaden att ge en mycket god komfort och en spännande inomhuskänsla. Majoriteten av synliga väggytor liksom trappor är i trä.
Skall morgondagens skolor staka ut vägen mot ett hållbart samhälle kan de inte bara minimera miljöpåverkan. De måste också visa på hur arkitekturen kan ge förutsättningar inte bara för ansvarsfulla relationer människor emellan, utan också mellan människor och de ekosystem som föder oss.
Vi har som samhällsbyggare uppdraget att visa vägen för ett framtida byggande. Detta gäller i alla högsta grad samspelet mellan arkitektur och teknik. Järfälla kommun har i exemplet med Herrestaskolan tagit ytterligare ett hållbart steg och visar därmed tydligt kommunens goda ambitioner.
