Med utgångspunkt i en ökad internationell konkurrens har Sveriges Byggindustrier (BI) påbörjat ett arbete med att analysera produktivitetsutvecklingen inom byggsektorn. Syftet är att säkerställa en förbättrad produktivitet.
Under ett seminarium samtalade IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä och Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, med byggindustrins parter om kollektivavtalets betydelse för produktivitetsutvecklingen och skillnaden mellan industrisektorerna. Mats Åkerlind, förhandlingschef på BI, och Byggnads förbundsordförande Hans Tilly redogjorde för hur det nya Byggavtalet kan stärka de svenska byggföretagens konkurrenskraft.
– Det är viktigt att produktivitetsutvecklingen följs upp på ett sätt som accepteras och förstås av dem som berörs. Vi söker inte bortförklaringar utan förklaringar men även goda exempel inom produktivitetsområdet. En del av arbetet innebär att ta fram ett normvärde före och efter det nya Byggavtalet för att ta kunna mäta om vårt arbete gjort skillnad. Detta arbete har nu inletts, säger Mats Åkerlind.
Den konkurrensutsatta industrin har under många år förbättrat sin produktivitet med sex procent per år. Samtidigt framgår det av SCB-statistik att byggindustrin har en obefintlig, rent av negativ, produktivitetsutveckling.
Idag är det inte alls självklart att byggprojekt utförs av traditionellt svenska företag, tvärtom är de internationella koncernerna allt mer vanligt förekommande.
– Kollektivavtalen måste i allt högre grad utvecklas och anpassas med hänsyn till den ökande internationella konkurrensen. Att använda maskiner, hjälpmedel och bodar mer effektivt är ett steg på vägen som medför att kostnaderna kan sänkas och konkurrensförmågan stärkas både för företagen och för deras medarbetare. Det nya Byggavtalet öppnar för detta, säger Mats Åkerlind.
– Nu återstår att se till att alla medarbetare på byggarbetsplatsen omfattas av samma regelverk och att byggbranschen får möjlighet att använda lön och belöning mer utifrån kompetens och kunskap, säger Mats Åkerlind.
