En inbesparing på upp till 10,7 procent och i snitt 5,9 procent av uppvärmningsenergin. Detta resultat gav Kimmo Hilliahos undersökning kring balkonginglasningens energiekonomiska effekter som han genomfört vid Tammerfors tekniska universitet.
Undersökningen genomfördes i Finland och utökades med jämförelsekalkyler från Tyskland. Med hjälp av fältmätningar och datorsimuleringar jämfördes inglasade och oinglasade balkongers förbrukning av uppvärmningsenergi. Därtill utreddes balkongtypens, värmeisoleringens och väderstreckets inverkan på de inglasade balkongernas temperaturer.
Resultatet visade på att inglasningen ger större energibesparing när ersättningsluften tas från en inglasad balkong. I bästa fall bildar balkongen ett effektivt vindfång, och temperaturen i rummet bakom balkongen kan sänkas med en hel grad. De boende kan då spara energi och boendekomforten ökar.
Inglasningen av indragna balkonger är ofta en ännu effektivare energisparare än inglasningen av utskjutande balkonger. Balkonger som vetter mot söder sparar något mera energi än balkonger som riktar sig mot andra väderstreck, men inbesparingarna är ändå avsevärda på alla balkonger. Även inglasningens täthet undersöktes och det konstaterades att större springor knappast alls inverkade menligt på energisparandet.
Det avgörande är hur invånarna använder inglasningen. Oftast använder finländarna balkonginglasningen energiekonomiskt rätt. På vintern är glasen stängda och på sommaren är de öppna. Närmare instruktioner behövs dock för att maximera inbesparingarna.
Undersökningen kompletterades med energikalkyler över elementhus i Berlin som var jämförbara med de undersökta finländska husen. Balkonginglasningarnas värmeenergibesparing varierade mellan 5,6 procent och 12,0 procent i Berlin. Byggnader med balkongerna riktade mot söder och som tog ersättningsluften via balkongen drog den största nyttan av inglasningen. Den klaraste orsaken till energibesparingen var att intagsluften togs från balkongen och inte utifrån. I snitt uppgick inbesparingen av uppvärmningsenergi till 8,2 procent. Det vill säga ännu mera än i Finland.
Undersökningsresultatet, som lades fram i Tammerfors, leder till en enkel slutsats: det lönar sig att glasa in balkongerna i synnerhet i alla flervåningshus från 1960- och 1970-talet. Stora inbesparingar kan göras också i nya flervåningshus där ersättningsluften tas via den inglasade balkongen.
