Om ett år slår en av Sveriges bäst bevarade 1800-tals byggnader upp portarna för allmänheten. Gamla riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm har stått tomt i årtionden men ska nu hysa en nationalscen för barnkultur. Byggnaden, som är ett statligt byggnadsminne, genomgår för närvarande en varsam upprustning och hyresgästanpassning.
Gamla riksarkivet ligger intill Södra stambanan på Riddarholmen i centrala Stockholm. Riddarholmen är en historisk plats med många byggnadshistoriskt värdefulla hus. Men det statliga byggnadsminnet Gamla riksarkivet är i en klass för sig. Byggnaden är helt unik. Både in- och utsidan är synnerligen välbevarad.
– Mycket är i original, det flesta ytskikten har aldrig blivit ommålade, berättar Lisbeth Söderhäll på Statens fastighetsverk, ansvarig för ombyggnadsprojektet.
Byggnaden uppfördes i slutet av 1800-talet som ett permanent hem för rikets arkiv. Tidigare hade arkivmaterialet flyttats runt mellan en rad mer eller mindre tillfälliga lokaler.
När Gamla riksarkivet invigdes år 1891 beräknades utrymmena räcka i femtio år. Men redan ett tiotal år efter invigningen stod det klart att byggnaden var för liten. År 1968 stod det nya arkivet i Marieberg i Stockholm klart. Sedan dess har Gamla riksarkivet i princip stått tomt, men det fortsatte att fungera som depå för Riksarkivet. Först år 1995 flyttades det sista arkivmaterialet från byggnaden.
Från arkiv till barnkultur
Statens fastighetsverk sökte länge efter en lämplig hyresgäst till huset. När stiftelsen Palatset, som arbetar med barnkultur, kontaktade dem blev det fullträff.
– Fördelen med Palatset är att de inte hade en färdig verksamhetsidé. De lät sig inspireras av huset när de utvecklade sitt koncept. Det blev ett tagande och givande där huset fick bli medskapande istället för att anpassa sig, säger Lisbeth Söderhäll.
Även Margareta Källström på AIX Arkitekter ser positivt på avtalet med hyresgästen Palatset. I början av 90-talet gick hon en vidareutbildning i restaureringskonst som handlade om just Gamla riksarkivet, idag arbetar hon med den pågående ombyggnationen
– Det är roligt att det blir en publik verksamhet så att allmänheten får ta del av byggnaden. Huset lämpar sig särskilt bra för barnverksamhet, det är så fantasieggande i sig. Ett riktigt Harry Potter-hus, säger hon.
Hyresavtalet mellan Statens fastighetsverk och Palatset undertecknades i maj 2009. Den 1 september 2011 planerar Statens fastighetsverk att lämna över byggnaden till Palatset. Då får Sverige en nationalscen för barnkultur i Palatsets regi.
Palatset planerar bland annat scener, biosalonger, verkstäder, bibliotek, föreläsningssalar och ett kafé. Överst i byggnaden inreds kontorslokaler. Dem ska Palatset i sin tur hyra ut till andra verksamheter eftersom de inte har behov av lokalerna själva.
Varsam hyresgästanpassning
Den pågående hyresgästanpassningen är en väl avvägd balansgång. Samtidigt som byggnadens autenticitet bevaras måste den ändras för att uppfylla dagens komfortkrav. Elsystemet och övriga installationer måste ses över. Flera utrymmen saknade el när upprustningen inleddes.
Däremot kan de flesta ytskikt bevaras. I en del fall räcker det med rengöring, i andra fall krävs en mer omfattande procedur med restaurering.
Två större ändringar som genomförs är kopplade till ambitionen att tillgänglighetsanpassa lokalerna. Två hissar installeras och entrén flyttas från byggnadens framsida till gården. En annan nödvändig åtgärd är brandskyddet.
Brandsäkerhet då och nu
Redan när byggnaden uppfördes i slutet av 1800-talet vidtogs långtgående åtgärder för att brandsäkra byggnaden. Av rädsla för att arkivmaterialet skulle förstöras i brand projekterades vad man hoppades var ett obrännbart hus. Byggnaden fick ett skelett av gjutjärn och bärande ytterväggar av tegel. Våningsplanen bärs upp av gjutjärnskolonner vars ändar vilar på inmurade järnplattor. Golven är av oarmerad betong eller durkplåt mellan järnbalkar, dörrarna av ångpanneplåt, trösklarna av sandsten och fönsterprofilerna av gjutjärn. Det enda som gjordes av trä var hyllplanen.
Trots de långtgående brandskyddsåtgärderna vet vi idag att byggnaden hade varit chanslös om en brand brutit ut. En eldsvåda i arkivmaterialet skulle ha lett till en sådan upphettning att hela järnkonstruktionen kollapsat.
Nu får byggnaden en totalsprinkleranläggning, indelning i brandceller och nya utrymningsvägar. Dessutom skyddas allt gjutjärnet med modern brandskyddsfärg.
– Vi tar bort all gammal färg och målar med brandskyddsfärg. Sedan målar vi över i en kulör och färgtyp som liknar den ursprungliga, säger Lisbeth Söderhäll.
Modern för sin tid
En annan konsekvens av rädslan för bränder var att Gamla riksarkivet byggdes helt utan elinstallationer. Istället fick byggnaden generösa fönster för rikligt dagsljusinsläpp. De två eller tre våningar höga fönstren präglar byggnadens framsida. Totalt har huset åtta våningar och en vind.
Fasaden är klädd i ett rött blankt tegel. Det är ett lite mindre skarpkantat och jämnt format tegel som användes till många industribyggnader under 1800-talets slut.
Arkitekten bakom Gamla riksarkivet, Axel Fredrik Nyström, ritade först en monumental byggnad i tidstypisk nyrenässans. Av besparingsskäl krymptes byggnaden till en tredjedel av ursprungsplanen. Ändå var byggnaden Stockholms högsta, kyrkorna undantagna, när den stod färdig år 1890. Mittpartiet är 30 meter högt.
Trots det tidstypiska uttrycket fick byggnaden många – för sin tid – moderna finesser. Till exempel hade huset centralvärme, dubbla fönster och ett välplanerat varmvattensystem.
Interiört präglas de publika delarna av Gamla riksarkivet av dekormålningar och utsmyckningar. Planlösningen disponerades som ett stort lager för arkivhandlingar med insprängda kontor och publika delar. De publika delarna, liksom den resliga exteriören, gjordes för att imponera och inge vördnad.
Inredningsarkitekt för ombyggnaden är Ahlgren Edblom Arkitekter.
– Alla har varit överens om att den gamla miljön ska får träda fram, säger Karin Ahlgren på Ahlgren Edblom Arkitekter.
Hon berättar att arbetet med inredningen fortlöpt utan motsättningar i formspråk och liknande, även om de moderna installationskraven naturligtvis utgör ett visst ingrepp i huset. Hon poängterar även att initiativet att inte måla om de gamla ytorna kom från Palatset.
– Att måla om bara där det är absolut nödvändigt är ett trendbrott som vi ställer oss bakom, säger Karin Ahlgren.
Stor hantverksskicklighet
Statens fastighetsverk förvaltar många av våra kulturhistoriskt värdefulla byggnader och är vana att hantera ombyggnadsprojekt i gamla känsliga miljöer.
– Eftersom vi måste följa lagen om offentlig upphandling jobbar vi mycket med att hitta rätt utvärderingskriterier. Vi kräver till exempel att man ska ha jobbat med liknande projekt tidigare, säger Lisbeth Söderhäll.
Bo Beutler på Projektledarhuset är en av dem som arbetar med den kombinerade upprustningen och ombyggnaden av Gamla Riksarkivet. Projektledarhuset har arbetat med flera andra gamla byggnader och har hunnit bygga upp ett kontaktnät av människor som är kunniga inom området.
– Det är ett större krav på hantverkskunnande, det är inte bara att montera färdiga moduler som på ett modernt bygge, konstaterar han.
Enlig Bo Beutler tar projekt i gamla känsliga hus ofta längre tid än normalt. Det beror främst på att det krävs tillstånd för att göra ingrepp i huset, och även om ansökningarna görs i god tid dyker det alltid upp något nytt behov under arbetets gång.
– Dessutom är gamla arbetsmetoder mer tidskrävande än moderna. Till exempel kan färger av äldre typ ta längre tid på sig att torka, förklarar han.
Bo Beutler berättar att de hunnit ungefär halvvägs med arbetet i Gamla riksarkivet. Just nu pågår arbetet med installationer och mellanväggar.
– Vi har stött på många svårigheter under resans gång. Det är svårt att få in installationer i gamla hus. Vi har löst det mesta nu, men det dyker alltid upp nya frågeställningar under produktionen. Och ibland måste man få se saker på plats, säger Bo Beutler.
Fakta
Ombyggnad, Gamla riksarkivet
Byggherre: Statens fastighetsverk
Generalentreprenör: JM
Arkitekt: AIX Arkitekter
Inredningsarkitekt: Ahlgren Edblom Arkitekter
Projektledare: Projektledarhuset i Stockholm
Omfattning: 7 000 kvadratmeter
Tidsram: oktober 2009-september 2011
Byggkostnad: 120 miljoner kronor
Läs fler spännande reportage i senaste numret av Aktuella Byggen!
