Text: Christina Linderoth-Olson
Trots att en bra inomhusluft med god ventilation är viktigt för välbefinnandet har frågan haft låg prioritet för småhus. Lunds Tekniska Högskola, LTH, och PVF Yrke & Utbildning har därför tillsammans genomfört forskningsprojektet Ren luft, friskt liv. Ett projekt runt miljö, teknik och energieffektivitet.
Luften inomhus är sällan något spekulanter intresserar sig för vid villaköpet. Frågor om ventilation, temperatur och fukt har också haft liten betydelse i nybyggnationen av småhus. Men bra luftkvalitet i hemmen där vi vistas en stor del av dygnet är viktigare än många tror. 2017 konstaterades i Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport att runt hälften av bostäderna i Sverige inte når upp till riktvärdena för luftomsättning. Trots att forskning visar att en ökad luftomsättning hjälper till att motverka luftvägsbesvär, sjukfrånvaro och prestationsbesvär.
Förhoppningen är att forskningsprojektet Ren luft, friskt liv ska hjälpa till att förbättra byggandet så att småhus får bättre inomhusmiljö och samtidigt blir miljömässigt hållbara. Vatten- och fuktskador är vanliga problem och ventilationen har en stor betydelse för just fuktskadorna. En väl fungerande ventilation hjälper också till att hålla inomhustemperaturen nere under varma somrar. 150 nybyggda småhus i kommuner runt om i landet har ingått i projektet. Husen har valts ut slumpmässigt i olika klimatzoner från norr till söder. Man har gjort mätningar av ventilation, temperatur, relativ fuktighet och koldioxid. En enkät om inomhusmiljön har också ingått. Deltagarna i studien är dock anonyma.
I projektet ingick både småhus med ensligt läge på landsbygden och småhus i tätbebyggda kranskommuner runt Stockholm.
– Vi började mätningarna 2015-2016. De gjordes var sjätte minut under drygt ett år och avslutades under 2019. Mätningarna visar inte på några katastrofala siffror eller extrema värden. Men vi har fått fram intressanta data för att kunna projektera rätt i nybyggnationer av småhus. säger forskningsledaren Dennis Johansson, avdelningschef för Installationsteknik på LTH där han samarbetat med Hans Bagge och Dan Jönsson, som genomfört mätningarna. Annika Waernström har varit projektledare för PVF.
Variationer på uppmätta värden
Analysen av mätningarna har påbörjats, sammanställning och resultat blir klara under 2020.
– Vi är inte färdiga med analysen av koldioxiden. Ventilationsvärdena varierar mellan olika hus och vi ser varierande fukt och innetemperatur. Ofta antar man något konstant värde vid projektering och beräkning men värdena varierar egentligen ganska mycket över tid och mellan olika hus. Det antagna medelvärdet var dessutom inte alltid rätt. Man skulle behöva hitta bättre sätt att hantera variationerna när man projekterar nybyggen, menar Dennis Johansson.Han poängterar att projektets resultat inte direkt kan överföras på flerfamiljshus eller offentliga byggnader. LTH har dock pågående forskning på ventilation inom flera områden. 2007-2008 genomförde Boverket studien BETSI, Bebyggelsens energianvändning, tekniska status och innemiljö, under uppvärmningssäsongen. En rikstäckande undersökning av landets byggnadsbestånd på uppdrag av regeringen. I studien ingick även småhus.
– Boverket förvaltade BETSI under ett antal år men det har varit ett lågt behov av forskning på småhus. Det är inte alltid så lätt att hitta samfinansieringen som normalt behövs för forskning på villor. Vi tyckte att det var dags för ett nytt forskningsprojekt som kan underlätta för byggbranschen att bygga småhus med bättre ventilation och genom samarbetet med PVF blev detta möjligt, säger Dennis Johansson.
Boverkets BETSI-studie omfattar villor byggda till och med 2005 medan den nya studien startar med småhus byggda året därefter.
