Svenskar efterlyser fler designklassiker i stadsbilden

Foto: Out-sider

Sverige har en lång designtradition med världsberömda formgivare som Bruno Mathsson, Yngve Ekström, Carl Malmsten och Nils Strinning. Dessutom är återväxten av nya stjärndesigners god. Vi hör till de bästa i världen på att skapa tidlösa designikoner som höjer sig över snabba trender. Men det finns ett tomrum i det svenska designlandskapet, vilket förbryllar vissa i branschen.

Enligt en undersökning utförd av YouGov längtar svenskarna efter att tillbringa mer tid utomhus, något som kan ses som en motreaktion på det faktum att vi tillbringar allt mer tid inom hemmets eller kontorets fyra väggar – inte sällan framför en skärm. Längtan avspeglas även i ett stigande intresse för terrasser samtidigt som fritidshus ökar i popularitet. Många ser trädgården som en fristad, något som även betonar vikten av grönska och blomsterprakt i stadens rum för alla som inte är välsignade – eller förbannade om man så vill – med en egen gräsmatta att hålla efter. Tusentals svenska hem pryds av minst en svensk designfavorit. Klassiker som Superellips, Lamino, Stringhyllan och Lilla Åland är – om man bortser från prislappen – snart sagt lika folkkära som Evert Taube och Lill-Babs, och efterfrågan på såväl nyproducerade som begagnade exemplar är fortfarande hög. Men så snart vi öppnar altandörren mot trädgården eller går ut i staden ser vi inte skymten av svensk design. Varför finns det inga svenska designklassiker till vår utemiljö?

Det offentliga rummet präglas i synnerhet av en stilikon: Luxembourg-stolen från Fermob. Många förknippar den tilltalande och stilrena metallstolen med den vackra Luxembourg-trädgården i Paris, där det vimlar av turister och boulespelande parisare. Stolen har fullkomligt tagit över kaféernas uteplatser, den finns i parker och den präglar till och med det svenska sommarhuslandskapet. Stolen har blivit oerhört populär och är en av mycket få designklassiker för utomhusbruk.

Hur har det blivit så här? Vi svenskar är ju så förtjusta i svensk formgivning anpassad för hemmet – något som betraktats som en garant för den goda smaken. Vi är också en nation med en djupt rotad sommarstugetradition, med människor som när en djup kärlek till både verandan och trädgården, men trots detta har svenska formgivare ännu inte lyckats skapa ikonisk svensk design för våra utemiljöer. Vägen ligger öppen för att kombinera den svenska traditionen av kvalitet och funktionalitet i möbler tillverkade för att tåla årstidernas skiftningar och motstå regn, rusk, snöglopp och minusgrader. Vilka skulle vara bättre lämpade att ta sig an uppgiften än våra nordiska formgivare?

På den privata marknaden blomstrar altanföretagen. Det tycks vara ett lysande tillfälle för våra svenska möbelformgivare att lansera den ena designklassikern efter den andra, men den designmedvetna konsumenten kan knappt välja en enda svensk klassiker när terrassen eller altanen ska möbleras. Det är särskilt synd då vi ser oss själva som något av ett föregångsland i fråga om god design. I dagsläget består det magra utbudet av holländska fatboy-hängmattor och franskdesignade kaféstolar, och allt tyder på att marknaden står redo att låta våra svenska formgivare göra det som de är bäst på. Konsumenterna har bevisat att de gladeligen köper fasadbelysning för tusentals kronor och renoverar fritidshuset för sjusiffriga belopp. Svenskarna är knappast rädda för att investera i sin utemiljö – frågan är varför vi formgivare och samhället i stort verkar vara det.

Städernas utomhusmiljöer kommer att bli allt viktigare för att locka invånare och turister till de större svenska städerna. Dessutom har man sett ett ökat behov av att kompensera för tiden som vi tillbringar inomhus – inte sällan i trånga lägenheter. Livskvaliteten i stora och medelstora städer kan därför få en boost om man i högre grad satsar på den urbana miljön. En utveckling i denna riktning kräver mer än nya fysiska objekt. Objekten måste ingå i en helhet med en holistisk stads- och kvartersplanering där strategi och konkreta lösningar går hand i hand, sommartid i form av mer innovativa eller specialdesignade produkter – något som svenska arkitekter och branschfolk inom området är duktiga på.

Skandinavien har redan en rad aktörer som står sig väl internationellt: Till de större företagen hör Louis Poulsen, Kompan och Hags, men även exempelvis Veksø och out-sider. Samtidigt har vi flera namnkunniga rådgivningsfirmor, t.ex. Gehl Architects och BIG som står sig väl i den internationella konkurrensen. Skandinavien är dessutom känt för sitt miljötänk och för sina hållbara lösningar inom energi, delningsekonomi och återvinning. Internationellt ser man oss som länder där man gärna tar cykeln, och även här har vi organisationer som kan ge goda råd, exempelvis Cykelfrämjandet, danska Cyklistforbundet och Copenhagenize Design Co. Skandinavien har alltså det kunnande som krävs för att hjälpa den moderna storstaden att visa upp sig från sin allra bästa sida.

Vägen borde därför vara banad för att på allvar utnyttja vår samlade kompetens på området! Gör det på svenskt sätt – främja samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn och gör svensk design ännu större. Urbaniseringen är knappast något svenskt fenomen. Alla större städer i hela välden letar efter lösningar som får den egna staden att sticka ut i mängden. Låt oss exportera våra resurser och hållbara lösningar till dem. Det anser Ib Mogensen, vd för Out-sider.