Stålbranschen efterfrågar enhetliga mätmetoder för produkters klimatavtryck

Just färdiggjutna kokiller (gjutformat). Det tar cirka två timmar för stålet att stelna till göt. Foto: Pia och Hans Nordlander (2015), Jernkontorets bildbank

Inom järn- och stålindustrin i Sverige och globalt pågår för fullt en omställning till att producera stål med låga eller nära-noll-utsläpp. För att stödja omställningen behövs standarder och metoder som gör det enkelt att jämföra stålprodukter på ett rättvist sätt.

Av: Sofia Gad

Stålindustrin, som står för 7–9 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, behöver kraftigt minska sina koldioxidutsläpp för att bidra till att världen ska kunna gå mot ett ”netto-noll” år 2050.

Jernkontoret, Sveriges järn- och stålindustris branschorganisation, har länge arbetat med att ta fram ramverk och standarder i omställningen mot en fossilfri stålproduktion. Hösten 2023 presenterade de sin utredning av standardiseringsbehov kopplat till stålindustrins klimatomställning. Projektet finansierades av Vinnova.  

– Efterfrågan på stål med låga koldioxidutsläpp är stor och ökar stadigt. Samtidigt saknas en definition av vad som är att betrakta som lågutsläppande eller nära-noll-stål, vilket riskerar bromsa både omställningen och handeln, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

b
Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
Foto: Pia och Hans Nordlander (2017), Jernkontorets bildbank

Viktigt med fullständig livscykelanalys

Samtidigt som framtagandet av nya standarder pågår behöver rättvisa konkurrensförhållanden på den globala stålmarknaden upprätthållas. Därför är det viktigt att både kartlägga befintliga standarder och se till att arbetet med nya standarder tar hänsyn till rådande konkurrensförhållanden.

Utifrån den intressentanalys som varit en del av utredningen framkom att det behövs mer enhetliga mätmetoder som ger ett rättvisande jämförbart värde. Jämförelserna bör ske på produktnivå och så som de levereras till kund.

– Under utredningen studerade vi mer än 30 initiativ och kom fram till att de beräkningsmetoder som bäst beräknar de minskade utsläppen av växthusgaser är de som innefattar en fullständig livscykelanalys för produkten. Om man bara ser till produktionen fram till göt eller valsat ämne så missar man till exempel de produkter som kräver mer energi i tillverkningsfasen men som ökar funktion och livslängd på slutprodukten och därmed minskar de totala utsläppen.

b
Slipning av stänger.
Foto: Pia och Hans Nordlander (2015), Jernkontorets bildbank

Svensk standardiseringskommitté

Under 2023 bildades en ny subkommitté till den Internationella standardisering organisations (ISO) tekniska kommittén för stål, TC 17. Hösten 2023 skapade Svenska Institutet för Standarder (SIS) en spegelkommitté till den internationella subkommittén. Den svenska kommittén heter ”SIS/TK 638 Stålprodukter klimatpåverkan” och finansieras av  bland annat av Jernkontoret.

– Standardiseringsarbetet som kommittén bedriver har flera användningsområdet, bland annat livscykeldata för produkter, energieffektivisering och nya initiativ inom klimatområdet för stålindustrin. Med kommittén skapar vi ett forum för svenska företag och organisationer att aktivt medverka och föra fram sina synpunkter. Kommittén arbetar även med att se till att standarder som publiceras lever upp till grundläggande krav på teknisk kvalitet och är anpassade till förutsättningar som gynnar svensk industri.

Krav vid upphandling en viktig motor

En stor del av de stålinköp som görs sker genom upphandling. Med tydliga standarder blir det enklare för kunden att upphandla för minskad miljö- och klimatpåverkan.

– En stor möjlighet att driva på utvecklingen för minskade utsläpp och lägre klimatavtryck är att kunder ställer klimatsmarta krav i sina upphandlingar. Det gör att de både kan nå sina egna klimatmål och bidra till att producenterna ökar takten av omställningen till fossilfria alternativ. Att göra det enkelt för kunden att välja klimatsmart är också en av anledningarna till varför det är så viktigt att ta fram tydliga standarder, avslutar Helén Axelsson.