Risknivån för byggsektorn har höjts

Parul Sharma, generalsekreterare för IMM (Institutet mot mutor), ingår i Svensk Byggtjänsts rådgivande styrelse för hållbarhet. Pressbild: Svensk Byggtjänst
Parul Sharma, generalsekreterare för IMM (Institutet mot mutor), ingår i Svensk Byggtjänsts rådgivande styrelse för hållbarhet. Pressbild: Svensk Byggtjänst

Hösten 2024 tillsatte Svensk Byggtjänst en rådgivande styrelse för hållbarhet. Ett år senare har utvecklingen inom flera globala hållbarhetsområden bromsats.
– Risknivån för samhällsbyggnadssektorn har höjts, säger styrelseledamoten Parul Sharma.

Svensk Byggtjänst ägs av sektorns aktörer och fungerar som en kunskapsplattform. För tre år sedan fick företaget ett nytt ägardirektiv som pekade ut att bolagets uppdrag är att främja ett hållbart samhällsbyggande.

Därför bildades en rådgivande styrelse för hållbarhet, med syftet att ge strategiskt stöd till bolaget, ett arbete som nu har pågått i ett år.

– Jag tror att det är ett praktiskt arbetssätt, säger Per Löfgren, hållbarhetskonsult på Sjölin & Löfgren och en av styrelsens ledamöter. De flesta företag arbetar inte på det sättet. Många fortsätter med sin vanliga verksamhet och har hållbarhet som ett sidospår. Ofta ger det liten effekt. Det viktigaste för att hållbarhetsarbete ska fungera är att ledning och styrelse är engagerade. Det här handlar om att förankra den nya inriktningen i bolagets kärna och fundera på hur man på bästa sätt kan stötta sektorn utifrån det.

Under året har mycket förändrats i omvärlden. Bland annat har världsledare avvecklat miljösatsningar och begränsat organisationers möjligheter att driva mångfaldsprogram. I våras påverkade detta Sveriges samhällsbyggnadssektor när USA:s ambassad krävde att stadsbyggnadskontoret i Stockholm ska sluta arbeta för jämställdhet och inkludering.

Parul Sharma, generalsekreterare för IMM (Institutet mot mutor) och ledamot i hållbarhetsstyrelsen, menar att utvecklingen gör det viktigt att fokusera på hållbarhet.

– När det globala läget präglas av konflikter, geopolitiska spänningar och ekonomisk oro höjs också risknivån för samhällsbyggnadssektorn, säger hon. Vi ser hur pågående krig och konflikter, missade klimatmål och instabila leverantörskedjor påverkar tillgången till material, energi och kompetens. Det innebär också ökade risker för korruption, social dumpning och utnyttjande av arbetskraft.

Per Löfgren konstaterar att sektorn i dag har utmaningar inom hela hållbarhetsspektrumet:

– Man kan bara lägga upp kartan med de globala målen från 2015, säger han. Det finns utmaningar inom alla relevanta målområden för byggsektorn: utanförskap, klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, ineffektiv energianvändning och kunskapsbrist. Nu finns också stora geopolitiska utmaningar med väpnade konflikter, ökad protektionism, nedprioritering av miljöfrågor samt förändrad syn på jämställdhet och mångfald. Samtidigt är näringslivet redan delvis anpassat; grundläggande värderingar och arbetssätt har införlivats i affärsverksamheten.

Parul Sharma delar den bedömningen:

– Hållbarhetsfrågorna har gått från att vara värderingsdrivna till att bli en del av sektorns riskhantering, säger hon. De aktörer som inte integrerar social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i beslutsprocesser blir mer sårbara när omvärlden förändras.

I hållbarhetsstyrelsen ingår även Lisa Jackson (hållbarhetsansvarig på Golvkedjan), Carl-Johan Schultz (hållbarhetsstrateg på Diamant & Schultz), Sarah Isaksson (hållbarhetschef på AMF Fastigheter), Johny Gustavsson (rådgivare inom hållbar fastighetsutveckling på Sweco) och Amanda Swedsudde (föreläsare inom social hållbarhet och informatör på Svensk Byggtjänst).

Nästa sammanträde är i november, då styrelsen bland annat ska ge rådgivning kring Svensk Byggtjänsts stöd för byggregler.