”Kompetenta hantverkare är förutsättningen för att lyckas“

Restaureringshantverkare Dave Smisser, Stånga  Bygg, arbetar med platsblandat och stukasläckt kalkbruk vid restaureringen av den byggnadsminnesförklarade fastigheten By i Eke på Gotland. Foto: Henrik Larsson
Restaureringshantverkare Dave Smisser, Stånga Bygg, arbetar med platsblandat och stukasläckt kalkbruk vid restaureringen av den byggnadsminnesförklarade fastigheten By i Eke på Gotland. Foto: Henrik Larsson
Läggning av spåntak på den byggnadsminnesförklarade fastigheten By i Eke på Gotland. Foto: Henrik Larsson
Läggning av spåntak på den byggnadsminnesförklarade fastigheten By i Eke på Gotland. Foto: Henrik Larsson
Timmerman i arbete vid restaurering av Skoklosters slotts takstolar. Foto: Henrik Larsson
Timmerman i arbete vid restaurering av Skoklosters slotts takstolar. Foto: Henrik Larsson

Inom all typ av byggnation är resultatet avhängigt den kunskap som hantverkarna i produktionen besitter. Att lyckas bygga rationellt och hållbart står och faller med hur arbetet praktiskt genomförs i verkligheten. Att ge hantverkare utrymme i byggsektorn att påverka med sin kunskap, det vill säga kompetensutrymme, är avgörande för att höja kvaliteten i byggandet.

Idag utför hantverkare tekniker och använder material som andra bestämt och konstruerat. Det är inte alltid den mest intelligenta och effektiva rollfördelningen. Att utveckla överlappande kunskapsfält mellan olika yrkesroller i en byggprocess skapar förutsättningar för ett byggande präglat av kvalitet, medvetenhet och effektivitet. Inom kulturmiljövården finns sedan 2010 Hantverkslaboratoriet. Hantverkslaboratoriets syfte är att utveckla och stödja avancerad hantverkskunskap som krävs för att vårda kulturhistoriskt värdefulla miljöer för en hållbar framtid. En av de främsta förutsättningarna för att detta ska kunna ske är att hantverkskunskapen ges en central roll.

Hantverkslaboratoriet är en resurs för kulturmiljövården och den offentliga kulturarvsförvaltningen, samt för bransch- och intresseorganisationer inom hantverk och kulturmiljö. Uppdragen spänner från att vara avancerat upphandlingsstöd inom till exempel puts och bindemedel åt Statens fastighetsverk, frågor om gesäll- och mästarbrev, till att öka kunskapen om kallmurade stenkonstruktioner i vatten åt aktörer som världsarvet Falu gruva eller Svenska kyrkan. Ett annat problemområde är färg på plåt där aktörer som Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket tillsammans finansierar forskning utförd av en målare för att lösa ett ständigt återkommande problem.

Man erbjuder också hantverkare möjlighet att genomföra kortare utvecklingsprojekt – i regel inom områden där det saknas kunskap eller där branschen upplever särskilda problem. De senaste åren har projekt genomförts kring mjölk- och kaseinfärger, tjära, målning av plåttak och medeltida spiksmide.

Hantverkslaboratoriet erbjuder möjligheter
Hantverkslaboratoriet tillhör Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet vilken är landets största utbildnings- och forskningsinstitution inom bland annat byggnadsvård och konservering. Sedan drygt 10 år erbjuder man även praktiskt inriktade universitetsutbildningar inom traditionella bygghantverk, historiskt trädgårdsarbete och landskapsvård. Dessa utbildningar är lokaliserade till Mariestad. Här finns även hantverkare som doktorerar i sina hantverk, till exempel trädgårdsodling, smide, snickeri, kalkputs med mera. I Mariestad har universitetet även etablerat kunskapscentrumet Hantverkslaboratoriet som jobbar med kunskapsutveckling och fortbildning för företag verksamma inom just byggnadsvård, historiska trädgårdar och landskapsvård.

Varje år arrangerar Hantverkslaboratoriet ett tjugotal seminarier och workshops för att erbjuda branschens företag möjligheter till kompetensutveckling. Ofta handlar det om mycket specialiserade ämnen som efterfrågas av de hantverkare som arbetar i dessa byggnadsvårdsföretag. Ämnen som behandlats vid dessa seminarier kan röra tillverkning av svängda snickerier, skörd av näver och läggning av nävertak, klyvning av virke, medeltida timmerbyggnader, klockstaplar, historiska kalkputser, spåntak, tillverkning och applicering av tjära och så vidare.

Film är en mycket lämplig metod för att dokumentera eller förmedla hantverk. Därför har Hantverkslaboratoriet en egen filmsamordnare som ger stöd till hantverksdoktorander eller fortbildar hantverkare som vill lära sig att dokumentera traditionsbärare eller det egna hantverket.

Information om projekt, seminarier och workshops finns på Hantverkslaboratoriets hemsida. Alla publikationer går att ladda ned gratis och man har också en egen kanal på Youtube med filmer. Sök på ”Hantverkslaboratoriet” på Youtube och klicka sedan på knappen som heter ”Kanal” så finner du alla dokumentationsfilmer som Hantverkslaboratoriet publicerat.

 

Hantverkslaboratoriet; www.craftlab.gu.se

Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet; www.conservation.gu.se