"Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor” är namnet på ett av Sveriges Stenindustriförbunds pågående projekt och är en fortsättning på projektet ”Grågröna systemlösningar för hållbara städer”. Projektets mål är hur städer ska bli bättre rustade för den ökande urbaniseringen och ett klimat med mer nederbörd. Om de hårdgjorda ytorna och markbyggnation kan hantera vattentransporten på ett bättre sätt är tanken att det ska gynna de gröna ytorna i stadsmiljön.
Varför detta projekt
Allt fler människor bor i städer och tätorter där ursprungliga markytan ersätts med en stadsplanerad yta, ofta hårdgjord med markbeläggning av natursten, markbetong, marktegel med mera, som vi benämner grå yta.
Hårdgjorda ytor är nödvändiga för att det urbana moderna livet ska fungera, men de har i de flesta fall en begränsad genomsläpplighet för vatten (permeabilitet) jämfört med den ursprungliga ytan och den ”naturliga” nederbördsbalansen har blivit rubbad. Ytvattnet måste därför tas om hand i det kommunala dagvattensystemet.
Klimatförändringen har gett ökat antal och intensivare skyfall viket överbelastar dagvattensystemet, och leder till översvämningar.
Det gäller att för framtiden finna systemlösningar för stadens ytor som klarar den ökande urbaniseringen och den framtida allt tuffare klimatsituationen.
Vi måste utforma de hårdgjorda ytorna så att de positivt samverkar med dagvattensystemet.
Träd är vattenabsorbenter och klimatutjämnare, de har en stor bladyta per markyta och är därmed effektiva. Fler välmående stadsträd förbättrar situationen. Där det finns förutsättningar för träd, bör de hårdgjorda ytorna i möjligaste mån utformas så att träden ges en god överlevnadsmöjlighet.
Det gäller alltså på alla planeringsnivåer från översiktsplan till enskilda projekt att i första hand se till att fokusera på att dagvattenproblematiken blir utgångspunkten.
Tänkbara lösningar
De hårdgjorda ytorna kan, i princip och förenklat ha sin roll i dagvattensystemet på följande sätt:
1. Gatan utformas så att den vid störtregn leder ytvattnet till en lämplig recipient och förses då med kantsten och rännsten. Den fungerar som en öppen avloppsledning för dagvatten i det fria utan att belasta dagvattenbrunnar. Detta var ju gatans ursprungliga roll. Förutsättningen är att topografin är sådan att gatan kan ges tillräcklig lutning (fall). Staden Sienna, en av landskapsarkitekturens referensplatser, där hela staden är planerad som ett sluttande öppet dagvattendike och där torde inga översvämningskatastrofer drabba själva staden.
2. Om terrassen är permeabel och kan ta hand om regnvattnet kan hela överbyggnaden göras helt permeabel från slitlager ner till terrassen.
3. Är terrassen inte permeabel kan hela eller delar av överbyggnaden göras permeabel och tjäna som fördröjningsmagasin för vattnet.
För att träd ska kunna växa och leva så måste de få vatten och luftväxling. Tät överbyggnad ger inte denna möjlighet, den måste därför vara permeabel.
För att överbyggnadslager skall vara permeabelt måste den ha en mycket liten finfraktion, det vill säga siktkurvan får inte ha mer än några procentenheter under två millimeter.
En ytterligare dimension av klimatanpassning är rätt dimensionering av överbyggnaden. Jag har den uppfattningen att naturstensbeläggningen på många ytor är överdimensionerad.
Möjlighet att prova och utvärdera.
Detta projekt, ”Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor”, och dess föregångare ”Grågröna systemlösningar för hållbara städer” har gett oss möjligheter att testa och utvärdera de olika möjligheterna för klimatanpassning i form av bland annat fullskaleprovprov och utvärdering av bärighet hos permeabla överbyggnader jämfört med de traditionella.
Ett specifikt område, där vi ökat vår kunskap är praktiska testerna på VTI och SP.
Med VTI:s HVS-utrustning (Heavy Vehicle System) har överbyggnadens bärighet provats för olika trafikklasser (överfarter med standardaxlar) och bland annat och hållfasthet hos plattorna.
Detta är första gången vi har fått chansen att testa en stenyta under verkliga förhållanden och bland annat prova dess bärförmåga. Vi har också fått möjlighet att på ett vetenskapligt sätt testa hur olika lager fungerar i en gatu-/torgöverbyggnad. Därmed har vi fått en uppfattning om hur en standardkonstruktion fungerar och utifrån detta utveckla och testa dränerande överbyggnadskonstruktioner, det vill säga konstruktioner med material som har siktkurva utan två millimeter material. Vi kan då jämföra dessa med standardkonstruktioner, till exempel avseende bärförmåga, det vill spårbildning/eftersänkning.
