Text: Markku Björkman
Klimatrelaterad arkitektur har funnits länge, men den norska arkitektbyrån Snøhetta har tagit det ett steg längre. De designar byggnader som genererar mer energi än de förbrukar under sin livscykel på cirka 60 år. Detta även om man räknar in den energi som används för byggmaterial, konstruktion och rivning. Och all energi måste vara ren och förnybar.
Arkitekturbyrån fick sitt internationella genombrott 1989, då det vann tävlingen om biblioteket i Alexandria i Egypten. I dag har Snøhetta cirka 80 medarbetare fördelat på kontor i Oslo och New York. Andra kända projekt som arkitektbyrån har gestaltat är nya operahuset i Oslo, konstmuseet Turner Contemporary i Margate och ett nytt kulturcentrum på Ground Zero i New York.
Nu har de ett antal byggnader som utförs enligt konceptet, Powerhouse-standard. Ett samarbete mellan Snøhetta och fyra partners: fastighetsbolaget Entra, entreprenören Skanska, miljöorganisationen ZERO och konsultbolaget Asplan Viak. Gruppen har räknat ut att så mycket som 40 procent av den globala energiförbrukningen kan hänföras till byggnader. Detta är en viktig faktor i kampen mot klimatförändringen.
Utöver konventionella metoder för en effektiv uppvärmning, naturlig belysning och elproduktion med solceller behövs också innovationer så att stora byggprojekt blir både miljömässigt- och ekonomiskt hållbara.
Att sätta upp projekten i det kalla, solljusfattiga Norge gör det hela ännu mer ambitiöst, men Powerhouse-gruppen har åtagit sig att testa gränserna för vad som är möjligt. Några av Snøhettas projekt som strävar efter Powerhouse-standard är:
Powerhouse på Brattørkaia i Trondheim
Powerhouse på Brattørkaia är världens nordligaste energipositiva kontorsbyggnad och den första som byggs i Norge. En kontorsbyggnad där energipåverkan bygger på passiv värme och solkraftproduktion. En svår uppgift med tanke på Norges kalla mörka vintrar.
Energieffektivitet uppnås med värmepumpar, värmeväxlare och temperaturstabiliserande havsvatten från närliggande fjord. Vilket resulterar i en uppskattad årlig energiförbrukning på 21 kWh per kvadratmeter, mindre än hälften av den förväntade produktionen av solcellstäckt tak på 49 kWh per kvadratmeter per år.
Optimering av fönsterdesign och dess placering syftar till att maximera naturligt ljus samtidigt som man minimerar fönsterytans yta för att förhindra värmeförlust.
Spark/Gnistan, datacentret
Datacenter är välkända för deras energiförbrukning, varav mycket behövs för kylning och med digitalisering och globalisering kommer dessa centra säkert att bli allt vanligare.
Det konventionella datacentret omvandlas därigenom från ett fjärrlager till ett centralt hållbart energihub.
Tillsammans med solpaneler och värmeväxling förväntas datacentrets cirkulationssystem minska den totala energiförbrukningen med 40 procent, och hjälpa pilotstaden Lyseparken i Os, i Norge.
– Värmen som genereras av datacenter representerar en enorm outnyttjad potential när det gäller energifångst som vi ville utforska ytterligare. Genom effektiv och hållbar exploatering av överskottsenergi som annars skulle gå till spill kan vi använda teknik för att generöst stödja hälsa, rekreation och miljö, säger en av medgrundarna av Snøhetta, Kjetil Trædal Thorsen.
Spark, alltså gnistan är ett pilotprojekt, och om det visar sig framgångsrikt kommer det att vara fullt anpassningsbart för att appliceras i andra platser.
Svart, hotell
Svart är världens första energi positiva hotell norr om polcirkeln. Den miljömässigt målinriktade byggnaden uppskattas förbruka 85 procent mindre energi än ett konventionellt hotell med samma kapacitet.
Powerhouse Drøbak Montessori, gymnasiet
Snøhettas skola i Drøbak är ett annat exempel på att tillämpa Powerhouse-standarden. Eftersom energiproduktionen kommer från solpaneler måste taket anpassas i storlek och vinkel.
Att göra skolan ekonomisk och energieffektiv kräver också en kompakt volym och höga U-värden med hjälp av material som minimerar den energi som behövs för produktionen. Alla dessa överväganden påverkar gemensamt byggnadens form och estetik, något som Snøhetta kallar principen om "form följer miljö".
Powerhouse Telemark, kontorsbyggnad
Kontorsbyggnaden i Powerhouse i Telemark är ett annat prestigeprojekt beläget i Porsgrunns stad, ett exempel på att det kan finnas en efterfrågan på den här typen av projekt även utanför stora storstadsregioner. Utöver ett solpaneltak och optimerad fönsterplacering används energibrunnar under byggnaden för effektiv värmehantering. Därmed minskas energiförbrukningen med 66 procent jämfört med andra nya byggnader av samma typ.
– Jag hoppas att vi kommer att plagieras kopieras och replikeras på alla sju kontinenter, sade den norska fastighetsutvecklaren Emil Eriksrød från R8 Property.
Energisnål aluminiumproduktionen
Bland Snøhettas Powerhouse-samarbetspartners ingår bland annat aluminiumföretagen Hydro och Sapa. Medan aluminiumproduktionen är mycket energiintensiv, strävar Hydro efter att bli koldioxidneutral från och med 2020 och att utveckla "världens mest energieffektiva och klimat-effektiva aluminiumproduktionsteknik." Powerhouse Telemark kommer förhoppningsvis att få en chans att även med aluminium i byggnaden kan man uppnå ett positivt nettoresultat. Projektet innehåller också laddningsstationer för elbilar och ett cykelgarage.
Kjørbo, renoverat kontorshus
Kontorsbyggnaden i Kjørbo visar att Powerhouse-konceptet är lika genomförbart när det gäller att omvandla gamla byggnader.
Sedan kontorsbyggnaden byggdes 1980 har den årliga energiförbrukningen legat på 250 kWh per kvadratmeter. Efter Snøhettas omkonstruktion och renovering är energiförbrukningen låg nog att täckas av de nyinstallerade solpanelerna som producerar 41 kWh per kvadratmeter per år.
Kjørbo-projektet var Snøhettas första Powerhouse-projekt och gruppen hävdar att det förmodligen var den första renoverade energipositiva byggnaden i världen.
Källa: Snøhetta
