Text: Mari-Louise Paulson
I takt med att trä används allt mer för byggande av bostäder och kontorsfastigheter ökar behovet av forskning om materialet. Ett av dessa forskningsprojekt är Wood2New där forskare från fem länder under tre år studerat trä interiörers påverkan på hälsan.
– Vi ville ha ett projekt som tog ett holistiskt perspektiv på interiört trä och dess egenskaper. På hur det påverkar människans upplevelse och uppfattning av trä interiören och dess inverkan på energieffektivisering, säger Tomas Nord, universitetslektor vid avdelningen för industriell ekonomi på Linköpings universitet.
Som är en av forskarna som deltagit i Wood2New med ansvar för två delprojekt Competitive Wood-based Interior Materials och Systems for Modern Wood Construction.
I studien deltog forskare från Storbritannien, Österrike, Norge, Finland och Sverige som bland annat ville ta reda på om trä i interiörer hade några gynnsamma effekter på människors välbefinnande? Och skilja detta från den träforskning som skett under de senaste 20 åren, där fokus har varit på konstruktion och funktion.
Studien omfattar också annat, som till exempel hur trämaterialet rör sig när det utsätts för fukt, dess taktila känsla, lagar och regler gällande användande av trä interiört, marknaden samt möjligheten att skapa nya hållbara affärsmodeller. Resultatet av forskningen är tänkt att användas i utveckling, design och utvärdering av hållbara och multifunktionella träbaserade interiörmaterial samt träprodukter och system för nybyggnation och eftermontering.
Ett levande material
Något av det som studien kom fram till handlar om träets egenskaper. Tomas Nord ger ett exempel.
– Trä är ett levande hygroskopiskt material med anisotropa egenskaper. Vilket bland annat innebär att det förändras i olika klimat, säger Tomas Nord.
Dessa hygroskopiska, alltså att kunna ta upp vatten från luften, egenskaper kan ge en mindre variation i luftfuktighet och temperatur inomhus och därmed skapa mer kontrollerbara och anpassade miljöer. Vilket i sin tur kan ha en effekt på behovet av uppvärmning och energiåtgång. Det visade sig också att trä vara bra för att jämna ut fuktighet eftersom det suger upp och avger fukt.
– I dag pratar vi om att luften ska rotera och bytas ut. Varför då? För att vi mår bra av att ha en fräsch luft att andas. Men tänk om man kan uppnå samma sak bara genom att ha olika material i bostäderna, säger Tomas Nord.
Uppvärmning och känsla
I studien tittade man också på själva upplevelsen av trämaterialet, dess taktila aspekter i förhållande till uppvärmning.
– Vi hade ett blindtest med personer som fick känna på material i olika grader och uttala sig om man upplevde det som komfortabelt eller inte. De provade +18, +23 och +28 grader C. Samtliga försökspersoner sa att trä var bekvämt i alla temperaturområden. Det skulle kunna innebära en sänkning av temperaturerna inomhus. Till exempel om man jämför med klinker i badrum som känns svalt utan golvvärme, medan ett trägolv ”lurar” hjärnan och ger en annan upplevelse vid samma temperatur, säger Tomas Nord.
Stress, upplevelsen av skog och affärsmöjligheter
Något som ofta nämns i samband med trä är dess och skogens positiva påverkan på stress. I studier har man bland annat kommit fram till att ådringen som finns i trä har en lugnande effekt på hjärnan.
– Helst ska det vara naturligt trä eftersom det är strukturen och den lite ljusbruna färgen som sägs vara positivt för stressnivån, säger Tomas Nord.
Det här menar han kanske inte är så förvånande eftersom vi människor har bott nära skogen i 9000 år, bara de tre senaste generationerna som har levt i städer. Att kunna mäta det är viktigt när det handlar om affärsmöjligheterna för materialet.
– Hur mäter man om detta går att använda i en byggnad där vi har lagar, regler och riktlinjer för hur vi ska bygga? Hur fungerar trämaterialet när det gäller sådant som hållfasthet, beständighet och brandskydd? Hur kommer hälsa och välbefinnande in i det?
Där säger Tomas Nord att fokus tidigare har varit på hur ska trä kunna komma in som ett alternativ för byggkonstruktion. Då har man tittat på sådant som hållfasthet, ljud, dimensionering, brand och fukt utifrån industristandard. I Wood2New tittade man på andra saker som påverkar möjligheterna för nya material att komma in på marknaden, så som vanor och en osäkerhet kring hur nya material fungerar över tid.
– Vad är det som gör att en ny innovation börjar användas? De tidiga användarna som tänker ”det här vill jag prova” är viktiga, men ännu viktigare är de nästkommande 15–20 procent som är intresserade men som vill se att något annan har gjort det. Översätter man det till ett bygge är då den gruppen slutförbrukaren, alltså lägenhetsinnehavaren eller villaägaren, eller är det byggherren? I en hyresrätt är byggherren "stand in" för hyresgästen som ska tro på det här. I det fallet gäller det att hitta entreprenörer och fastighetsägare som tror på det här materialet, säger Tomas Nord.
Kostnader på lång och kort sikt
Det handlar slutligen om att få varje projekt att gå ihop ekonomiskt. På sikt förutspår Tomas Nord att kostnaderna för byggande av flerfamiljshus och kontorsfastigheter av trä kommer att sjunka i takt med effektivare produktion och nya lösningar. I dag finns exempel med kostnader som är likvärdigt med användandet av traditionella byggmaterial. Men trä ger också andra värden som Tomas Nord tror kommer att ha betydelse för materialval i framtiden. Utvecklingen pekar på det.
– Några av vinsterna med träbyggande är ett jämnare inomhusklimat och att människor som bor och vistas i dessa byggnader generellt mår bättre. För fastighetsägare skulle det kunna vara en energieffektivisering men också en mindre omsättning av hyresgäster eftersom de som mår bättre stannar länge, säger Tomas Nord.
Fakta:
I forskningsprojektet Wood2New ingår ett femtontal partners från fem länder, inklusive forskare från Building Research Establishment, BRE, i Storbritannien, Holz Forschung, Österrike, Treteknisk Norge, Aalto University, Finland och Linköpings universitet, Sverige.
Källa: Wood2New
Finansieringen kommer från WoodWisdom-Net forskningsprogrammet tillsammans med nationella finansiärer inom ramarna för ERA-NET plus Action WoodWisdom-Net+.
Källa: Linköpings universitet
Tomas Nord är universitetslektor verksam vid Linköpings universitet. Han är utbildad jägmästare och skogsutbildad med en marknadsinriktning. Har bland annat arbetat som konsult inom sågverk med strategi- och marknadsfrågor. Under 2002–2004 var han sekreterare i ett uppdrag för att ta fram en strategi för ett ökat användande av trä i byggnäringen, initierat av näringsdepartementet och miljödepartementet. Han har också bland annat doktorerat inom prefabriseringsstrategier för sågverk och träbyggnad.
