Genom att bygga passivhus minskas energiförbrukningen och vi värnar därigenom miljön. Det är förvisso ett tungt argument men det finns fler fördelar.
– Ett passivhus innebär hög komfort och är mycket kostnadseffektivt ur ett långsiktigt perspektiv, säger professor Wolfgang Feist, en av föredragshållarna på Sustainable Days. Energikostnaderna minskar med cirka 80 procent.
Mer än en tredjedel av den totala energi som förbrukas i industriländerna används i byggnader, framför allt för uppvärmning.
– Genom att bygga passivhus slipper vi spendera miljarder på miljöbelastande fossila bränslen, menar Wolfgang Feist, byggnadsfysiker och professor. Istället skapas arbetstillfällen för lokala hantverkare och andra företag, till exempel tillverkare av de treglasfönster som är en viktig komponent i ett passivhus.
Ett passivhus är svalt på sommaren och varmt på vintern. Ventilationssystemet levererar konstant frisk luft som ger överlägsen luftkvalitet utan obehagligt drag.
– Jämfört med ett vanligt hus är byggkostnaderna ungefär sex eller sju procent högre, säger Wolfgang Feist. Men på lång sikt sparar man mycket, särskilt som prognoserna indikerar stigande energipriser. Den genomsnittliga pay-off-tiden är cirka tio år. En erfaren passivhuskonstruktör kan dock kraftigt minska investeringskostnaderna som också påverkas av tillgången på komponenter för passivhus.
Passivhusets fader
Begreppet passivhus myntades av Wolfgang Feist som i Tyskland byggde världens första passivhus för drygt 20 år sedan. Han har också grundat Passivhaus Institut i tyska Darmstadt.
– Det första huset byggdes genom ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Tyskland och vi har idag ett nära samarbete med IG Passivhus i Växjö, berättar Wolfgang Feist. Under årens lopp har vi lärt oss vad som fungerar i olika typer av byggnader och vad som inte gör det. Tyskland har kommit långt när det gäller att bygga passivhus. I till exempel Frankfurt arbetar eller bor många tusen människor i passivhus eller går i skolan i sådana hus.
Passivhus är inte ett skyddat varumärke.
– Det gör det desto viktigare att "följa reglerna", understryker Wolfgang Feist. Passivhusinstitutet, som även finns i Sverige, erbjuder certifieringar för byggnader och komponenter samt för konstruktörer och arkitekter för att säkerställa att kraven uppfylls.
Jobbar i kaizens anda
På Passivhusinstitutet och hos Wolfgang Feists forskarteam vid universitetet i Innsbruck jobbar man med ständiga förbättringar av konceptet i sann "kaizenanda".
– Passivhusstandarden sprider sig över världen, berättar Wolfgang Feist. Vi har därför tagit fram lösningar för specifika utmaningar i olika klimat. Men även för passivhus i Centraleuropa pågår en ständig utveckling. Solvinstkoefficienten och tekniken för trippelglasning har förbättrats avsevärt på senare år. Det gör det mycket enklare att uppnå standarden för passivhus. Samtidigt har också skillnaden i investeringskostnad, jämfört med konventionella hus, minskat. Vid Passive House Institute utvecklas även verktyg för arkitekter och ingenjörer för att förenkla konstruktionen av passivhus. 3D-verktyget designPH är ett exempel.
På Sustainable Days kommer professor Feist att visa intressanta exempel på passivhus från Centraleuropa.
– Jag ska också ge konkreta tips på hur passivhusen kan hjälpa Sverige på vägen mot en hållbar utveckling och minska de totala energikostnaderna men samtidigt öka komforten för de boende, avslutar Wolfgang Feist.
