Mer än varannan bostadsköpare har under de senaste tre åren inte klarat av att finansiera köpet på egen hand, enligt SBAB. Förstagångsköpare blir allt mer beroende av hjälp från anhöriga och forskare efterlyser större fokus på bostadsbyggande från politikerna.
Högre bostadspriser och stramare lånevillkor har gjort att allt fler tar hjälp av anhöriga nu än efter 90-talskrisen, enligt en undersökning från SBAB.
-Bolånetaket, att du bara kan låna till 85 av marknadsvärdet har, i kombination med stigande priser, gjort att det krävs en ganska stor kontantinsats, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.
Framförallt är det förstagångsköpare som hamnar i kläm.
-I de flesta fall går föräldrar in med kontantinsatsen, i andra hand vänner och bekanta.
Även vad gäller medlåntagare är det oftast en ung person, vars föräldrar står med på lånet.
-Nackdelen är att du måste ha någon som kan hjälpa dig. För de som inte har föräldrar som kan ställa upp blir det svårt. Det räcker inte med att du har fast jobb.
Enligt Borg är det bostadsmarknaden - med stigande bostadspriser, bostadsbrist och en hyresmarknad som inte fungerar - som är roten till problemet.
-Om man ska vidta politiska åtgärder är det kanske där man ska rikta fokus, i stället för att ha hårdare amorteringskrav.
Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och verksam vid avdelningen för bygg- och fastighetsekonomi vid KTH, känner igen den beskrivning som SBAB ger. Enligt Lind visar intervjuer med unga som går på visningar av smålägenheter att cirka hälften hellre skulle hyrt - om det fanns en fungerande hyresmarknad.
Samtidigt räknar de flesta med att få hjälp av anhöriga.
-Frågan man ställer sig är: de som inte har föräldrar som äger en bostad som har stigit i värde eller som på annat sätt har pengar, vart tar de vägen, eller vad har de för möjligheter på marknaden i dag?
Lösningen är, enligt Lind, ett större utbud av bostäder som vänder sig till bredare grupper än de med höga inkomster.
-Jag tror att politikerna vet om det här och jag tror att de tar det på allvar också, men sen är det en massa målkonflikter. Ibland känns det som att bostadsbyggandet inte riktigt prioriteras tillräckligt högt.
36 procent av de som köpte bostad under åren 2012 till 2014 hade medlåntagare på bolånen. Samtidigt ökade andelen som behöver hjälp med kontantinsatsen "dramatiskt" under 2000-talet. Bara 6 procent klarade den inte under perioden 2000-2004, jämfört med 24 procent åren 2012-2014.
I oktober 2010 införde Finansinspektion det så kallade bolånetaket som innebär att nya bolån inte får överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Syftet med bolånetaket var att minska hushållens skuldsättning.
Om syftet har uppnåtts är tveksamt, anser Bo Söderberg, chef på Boverkets analysavdelning. Detta eftersom många föräldrar belånar sina hus för att hjälpa barnen med kontantinsatsen på lägenheten.
Enligt statistik från SCB har byggandet av lägenheter börjat ta fart. I flerbostadshus påbörjades cirka 7 450 lägenheter under första kvartalet vilket är 32 procent fler än 2013. Enligt bedömare byggs det dock fortfarande för lite och enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät råder underskott på bostäder i över hälften av landets kommuner. Framför allt råder brist på billiga och små bostäder. Andelen hyresrätter fortsätter även att minska - framför allt i storstäderna.
-När hyresrätter försvinner blir det successivt fler och fler som måste köpa och ta lån, och möjligen fler och fler som behöver hjälp, säger Söderberg.
(TT)
